EUR/USD föll för sjätte dagen i rad och handlades nära 1,1620 under den asiatiska handeln på måndagen, när USA-dollarn stärktes på förväntningar om stramare amerikansk penningpolitik (centralbankens styrning av räntor och likviditet). Flera Fed-ledamöter (USA:s centralbank) sade att inflationsbekämpning fortsatt är högsta prioritet, och marknaden höjde den inprisade sannolikheten för en räntehöjning i december till nära 48% från 14% för en vecka sedan, enligt CME FedWatch (ett marknadsbaserat verktyg som utifrån ränteterminer uppskattar sannolikheten för Feds nästa räntebesked).
Dollarn fick också stöd av efterfrågan på säkrare placeringar när geopolitiska spänningar fortsätter. USA och Iran uppgavs vara långt från en uppgörelse för att avsluta veckor av strider och återöppna Hormuzsundet (en viktig transportled för olja), samtidigt som varningar kring Taiwan ökade riskaversionen (viljan att undvika risk).
Nedgången i EUR/USD kan begränsas av förväntningar om en mer hökaktig ECB (en mer åtstramande hållning). En Reuters-enkät visade att 85% av ekonomerna väntade att ECB höjer inlåningsräntan (räntan bankerna får på sina insättningar hos ECB) med 25 punkter till 2,25% i juni, jämfört med drygt hälften inför aprilmötet.
Euron används av 20 EU-länder och stod 2022 för 31% av den globala valutahandeln, i snitt över 2,2 biljoner dollar per dag. EUR/USD utgör omkring 30% av all valutahandel, följt av EUR/JPY (4%), EUR/GBP (3%) och EUR/AUD (2%).
Vi bedömer att EUR/USD fortsatt är pressat, i linje med en bredare dollarförstärkning som drivs av riskaversion och skillnader i centralbankspolitik. Att paret har svårt att ta sig över 1,1650 tyder på att handlare räknar med fortsatt osäkerhet. Läget kräver därför fokus på hur penningpolitiken och de geopolitiska riskerna utvecklas.
Synen på Federal Reserve har förändrats tydligt jämfört med den mer offensiva linje som dominerade under stora delar av 2025. Med den senaste amerikanska KPI-siffran (konsumentprisindex, ett inflationsmått) för april 2026 på 2,9% visar CME FedWatch nu bara 15% sannolikhet för en räntehöjning före årets slut. Det är en tydlig omsvängning från tidigare rädsla för fortsatta höjningar som drev dollarn uppåt.
I euroområdet framstår inflationen som mer seglivad. De senaste HICP-siffrorna (harmoniserat konsumentprisindex, EU:s jämförbara inflationsmått) visar en årstakt på 3,2%. Det håller ECB i en mer åtstramande position och stödjer bilden av att en räntehöjning kan bli aktuell för att stärka euron. Den växande skillnaden i penningpolitik – att Fed kan vara färdig medan ECB inte är det – är central.
Geopolitiska risker gynnar fortsatt dollarn som ”safe haven” (en valuta som ofta stiger när investerare söker trygghet), även om spänningarna dämpats något sedan i fjol. Brent-oljan ligger kvar runt 95 dollar per fat, vilket speglar fortsatt oro för sjöfarten i Hormuzsundet. Höga energikostnader slår hårdare mot euroområdet, som importerar mycket energi, än mot USA:s mer självförsörjande ekonomi.
Mot denna bakgrund bör man räkna med fortsatt stora kursrörelser de kommande veckorna. För derivathandlare (handel med finansiella kontrakt vars värde beror på ett underliggande pris) innebär det att strategier som tjänar på svängningar, som en lång straddle (köp av både köpoption och säljoption med samma lösenpris och löptid), kan vara intressanta. Den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan på framtida svängningar) i 3-månadersoptioner på EUR/USD har redan stigit till 8,5%, vilket visar att marknaden förbereder sig på rörelse.
