Guldpriserna i Indien var i stort sett oförändrade på måndagen, enligt data från FXStreet. Guldet kostade 14 087,38 INR per gram, jämfört med 14 087,50 INR i fredags.
Guldet låg också stilla på 164 312,50 INR per tola, jämfört med 164 313,90 INR i fredags. Andra angivna priser var 140 875,80 INR för 10 gram och 438 165,40 INR per troy ounce (ett internationellt standardmått för ädelmetaller på cirka 31,1 gram).
FXStreet tar fram Indiens guldpriser genom att räkna om internationella priser med USD/INR (växelkursen mellan amerikansk dollar och indisk rupie) och lokala viktenheter. Priserna uppdateras dagligen vid publicering och är endast vägledande, eftersom lokala priser kan skilja sig något.
Centralbanker (ländernas ”banker”, som styr penningpolitik och håller valutareserver) är de största ägarna av guld. De köpte 1 136 ton, värt cirka 70 miljarder dollar, under 2022, enligt World Gold Council, den högsta årssiffran sedan statistiken började.
Guld rör sig ofta i motsatt riktning mot USA-dollarn och amerikanska statsobligationer (”Treasuries”, statens lån). Det kan också gå åt andra hållet mot riskfyllda tillgångar (till exempel aktier). Drivkrafter för priset är bland annat geopolitisk oro, rädsla för recession (ekonomisk nedgång), räntor och USA-dollarn, eftersom guld prissätts i dollar (XAU/USD, dollarkursen för en troy ounce guld).
Mot bakgrund av den nuvarande stabiliteten i guldpriset ser vi en marknad som pausar inför nästa större rörelse. Ädelmetallen (guld) är en så kallad säker hamn, men den traditionella omvända kopplingen till USA-dollarn sätts på prov. Det tyder på att andra faktorer, som geopolitiska spänningar, får större betydelse för marknadsaktörer.
Historiskt har centralbankernas köp gett en tydlig botten i priset under 2025 och fortsatt den rekordstora köpvågen från tidigare år. World Gold Council uppgav att centralbanker köpte över 1 000 ton för tredje året i rad 2025, vilket visar en tydlig trend mot minskat dollarberoende (”de-dollarization”, att minska andelen dollar i reserver och handel). Den ihållande efterfrågan talar för att köpa skyddande köpoptioner (”call options”, ett kontrakt som ger rätt att köpa till ett förutbestämt pris) som försäkring mot snabba prisuppgångar.
Samtidigt är osäkerhet kring räntepolitiken en viktig risk. USA:s centralbank Federal Reserve har signalerat långsammare räntesänkningar än väntat i början av året, och marknaden prissätter nu bara cirka 50 procents sannolikhet för en sänkning före fjärde kvartalet. Ett läge med högre räntor längre (”higher for longer”) kan stärka dollarn och tynga guldet, vilket gör skyddande säljoptioner (”put options”, ett kontrakt som ger rätt att sälja till ett förutbestämt pris) lika viktiga som säkring (”hedging”, att minska risk genom motpositioner).
Dragkampen mellan stark centralbanksefterfrågan och en mer åtstramande linje i penningpolitiken (”hawkish”, att prioritera högre räntor för att dämpa inflation) skapar ett läge där svängningar kan öka. CBOE Gold Volatility Index (GVZ, ett index som mäter marknadens förväntade prisrörelser i guld via optionspriser) har legat nära sitt 12-månaderssnitt, vilket kan tyda på att marknaden underskattar risken för en kraftig rörelse. Därför kan strategier som en lång straddle vara intressanta (en optionsstrategi där man köper både en köp- och en säljoption med samma lösenpris, för att tjäna på en stor rörelse upp eller ned).
