DBS Group Research rapporterade att den första dagen av Trump–Xi-toppmötet i Kina gav stöd åt den amerikanska dollarn, efter att president Trump betonat ekonomiskt samarbete och att backa från vissa handelshinder (tillbakadraganden av tidigare åtgärder). Banken noterade också att rörelsen i dollarn beskrevs som en korrigering (en tillfällig rekyl efter en tidigare rörelse), inte början på en varaktig uppgångstrend.
USA:s finansminister Scott Bessent sade att en oljesupply shock (plötslig störning i tillgången på olja, som snabbt kan driva upp priset) kan bli tillfällig, och att den senaste prisuppgången kan vara över inom veckor eller månader. I analysen kopplades uttalandet till försök att lugna marknadens reaktioner.
Rapporten hänvisade till att den amerikanska tioårsräntan på statsobligationer (räntan/investerarnas avkastningskrav för att låna ut till USA i tio år) steg från 3,94 procent till 4,48 procent sedan starten av Operation Epic Fury. Den sade också att marknaden har flyttat sina förväntningar på Federal Reserve, Fed (USA:s centralbank) från räntesänkningar till möjliga räntehöjningar senare under året.
Rapporten tillade att Trumpadministrationen överväger sätt att få Fed att ligga still med räntan, men samtidigt behålla en mjukare lutning (att signalera att nästa steg kan bli sänkning) inför mellanårsvalet i november. Den drog slutsatsen att dollarns styrka sågs som en korrigerande anpassning efter aprilförsäljningen (kraftigt säljtryck), kopplad till förhoppningar om en avfart (”off-ramp”, en plan för att trappa ned konflikt/åtgärder och undvika eskalering).
Den senaste KPI-siffran för april 2026 (konsumentprisindex, ett mått på inflationen) kom in högre än väntat på 3,6 procent i årstakt, vilket håller trycket uppe på Fed. Den kvarstående inflationen gör att marknaden börjar räkna in möjligheten till en räntehöjning i sommar, vilket går emot administrationens önskan om en paus inför mellanårsvalet i november. Spänningen mellan penningpolitik (centralbankens räntebeslut) och politik skapar stor osäkerhet om dollarns riktning.
Mot den bakgrunden väntar vi oss ryckig handel inom ett intervall för dollarn (sidledes rörelser mellan ungefärliga stöd- och motståndsnivåer), snarare än en tydlig trend de kommande veckorna. CBOE Volatility Index, VIX (”skräckindex”, som mäter marknadens förväntade svängningar) har stigit till 19, vilket speglar ökande oro för Feds nästa drag och en färsk jobbrapport, Non-Farm Payrolls (USA:s månadsstatistik över nya jobb utanför jordbrukssektorn), som missade förväntningarna med 160 000 jobb. Vi ser ett läge för optionsstrategier (handel med kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris), till exempel korta strangles (sälja både köp- och säljoption med olika lösenpriser för att tjäna på stillastående marknad och få in premie) i stora valutapar, för att dra nytta av sidledes rörelse och samtidigt inkassera premie (ersättningen man får när man säljer optioner).
Vi följer också räntemarknaden noga och minns hoppet i tioårsräntan till 4,48 procent under ”Operation Epic Fury” i fjol. Med tvåårsräntan (räntan på USA:s tvååriga statsobligation) på 4,85 procent och tioårsräntan på 4,55 procent har räntekurvan blivit mer inverterad (korta räntor högre än långa, ofta tolkat som oro för framtida tillväxt). Det signalerar ekonomisk oro trots Feds hökaktiga ton (en restriktiv linje med fokus på att hålla räntor höga för att dämpa inflation). Handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång, som räntor eller valutor) kan överväga affärer som tjänar på att inverteringen fördjupas, om Fed tvingas höja räntan i en ekonomi som bromsar in.
