EUR/USD föll för femte dagen i rad och handlades nära 1,1650 under den asiatiska handeln på fredagen. Nedgången kom när dollarn stärktes efter högre inflation, kopplad till spänningar i Mellanöstern, och förväntningar om att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) kan hålla räntan hög längre.
Amerikansk detaljhandel steg 0,5% i april jämfört med månaden före, i linje med prognoserna och en tydlig inbromsning från 1,6% i mars. Försäljningen var upp 4,9% jämfört med samma månad i fjol, över förväntningarna på 3,3%.
Dollarn fick också stöd av förändringar i Fed-ledningen. Stephen Miran avgick från Fed:s direktion (Board of Governors, Fed:s högsta ledning), och Kevin Warsh väntas ta över som Fed-chef.
Nedgången i EUR/USD kan bli begränsad om inflationstrycket i euroområdet ökar när hoppet om ett hållbart fredsavtal mellan USA och Iran minskar. Det innebär att Hormuzsundet i praktiken hålls stängt, vilket kan driva upp energikostnaderna i euroområdet.
Räntehandeln (marknadens prissättning av framtida styrräntor) räknar med en räntehöjning från Europeiska centralbanken (ECB) i juni, och nästan tre höjningar är inprisade till slutet av 2026. ECB-ledamoten Martins Kazaks sade att räntan kan behöva höjas om högre oljepriser slår igenom i inflationsförväntningarna (vad hushåll och företag tror om kommande inflation, vilket kan påverka löner och priser).
När EUR/USD handlas vid 1,1650 pekar den kortsiktiga trenden på fortsatt dollarstyrka. Senaste amerikanska KPI-siffran (konsumentprisindex, ett vanligt inflationsmått) för april visade inflation på 4,1%, över förväntningarna, vilket stärker bilden av en mer “hökaktig” Fed (det vill säga en centralbank som prioriterar att bekämpa inflation med högre räntor). Marknaden prisar nu in cirka 40% sannolikhet för ytterligare en räntehöjning till september, en tydlig uppgång från förra månaden.
Utnämningen av Kevin Warsh som nästa Fed-chef spär på detta, då han ofta ses som mer offensiv mot inflation än tidigare chefer. Ledningsskiftet gör det sannolikt svårare att motivera räntesänkningar, vilket får handlare att positionera sig för en starkare dollar på medellång sikt. Handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång, här valutaparet) kan överväga att köpa säljoptioner (put options, rätten att sälja till ett visst pris) på EUR/USD för att tjäna på fortsatt nedgång.
Samtidigt är risken inte ensidigt nedåt, eftersom även ECB pressas av inflation. Senaste HIKP-siffran (HICP, harmoniserat konsumentprisindex – ECB:s standardmått för inflation) för euroområdet visade 3,5% och oljepriserna är fortsatt höga, vilket gör att ECB ligger nära en räntehöjning i juni. En mer hökaktig ECB kan ge euron ett golv och motverka en djupare försvagning.
Vi såg en liknande situation 2014–2015 när skillnader i penningpolitik (att centralbankerna gick i olika riktningar) fick EUR/USD att falla från nära 1,40 till nästan paritet (ungefär 1,00). Dagens läge påminner om den perioden, men skillnaden nu är att båda centralbankerna stramar åt (höjer eller håller räntor höga). Det kan öka volatiliteten (stora och snabba svängningar). Handlare kan titta på en “straddle” (optionsstrategi där man köper både köp- och säljoption med samma lösenpris för att tjäna på stora rörelser oavsett riktning) för att dra nytta av kraftiga kursrörelser.
