Jamieson Greer sade att USA:s mål är att styra och kontrollera de ekonomiska banden med Kina för att nå inhemska mål. Han sade att det är avgörande för Kina att Hormuzsundet hålls öppet (en smal sjöväg där mycket av världens oljetransporter passerar), och att Kinas relation till Iran av USA ses som pragmatisk, alltså mer praktiskt nyttostyrd än ideologisk.
Han sade att Kina uppfyller sina åtaganden om köp av sojabönor. Han sade att USA vill lösa tvister om sällsynta jordartsmetaller (en grupp metaller som används i bland annat elektronik, batterier och försvarsteknik), och att leveranser av kinesiskt yttrium (en sådan metall) har anlänt till USA de senaste veckorna.
Greer sade att Kina accepterar att det kommer att finnas vissa amerikanska tullar på kinesiska varor, men att han inte kunde ange en exakt tullnivå. Han sade att USA vill sätta prioriteringar för vad man ska köpa från och sälja till Kina, och att företagsköp är ett suveränt val för Kina, alltså ett beslut som landet fattar självt utan yttre styrning.
Han sade att Kina kan se USA:s ledning inom AI-chip (chips som används för att köra och träna AI-modeller) som en risk för den egna industriproduktionen. Han sade att exportkontroller för chip inte diskuterades, och att exportbegränsningar för chip inte var ett huvudfokus i samtalen.
Han sade att kinesiska regler som försvårar att leveranskedjor flyttas ut från Kina är oroande. Han sade att Taiwanfrågan sannolikt inte påverkar handelssamtalen.
AUD/USD var ned 0,12 procent till 0,7212. Ett handelskrig är när handelshinder, som tullar (extra avgifter på import), höjs och kan leda till motåtgärder, högre importkostnader och högre levnadskostnader.
Handelskonflikten mellan USA och Kina började 2018 och ledde till ett ”Fas ett”-avtal i januari 2020. Trump införde 60-procentiga tullar mot Kina den 20 januari 2025 efter att ha utlovat dem i valrörelsen 2024.
De senaste kommentarerna tyder på ett avstånd mellan den hårda tullpolitiken och en mer praktisk verklighet i pågående samtal. Fokus bör ligga på grundtonen, som ser ut att handla om styrning snarare än upptrappning. Det antyder att en strategi som bygger på att räkna med lägre marknadssvängningar kan fungera, eftersom marknaden kan prisa in mer konflikt än vad som faktiskt märks i förhandlingarna.
På valutamarknaden speglar den australiska dollarns svaghet risken för negativa rubriker, men den offshore-handlade yuanen, CNH (yuan som handlas utanför Kina), är den tydligaste mätaren på handelsspänningar. Även om CNH varit svagare sedan 60-procentstullarna infördes 2025 kan samtalen sätta ett tak för valutaparet USD/CNH (hur många yuan en dollar kostar), till skillnad från den snabba rörelsen vi såg när nivån 7,00 passerades 2019. Tecken på stabilare yuan kan signalera en tillfällig vapenvila.
För råvaror ger bekräftelsen att Kina uppfyller sojabönsåtaganden en tydligare botten för terminspriser på jordbruksvaror (terminer är avtal om köp/sälj till ett visst pris längre fram). Att ligga ”kort” i sojabönor, alltså spekulera i fallande pris, blir därmed mer riskfyllt. På samma sätt talar viljan att hantera tvister om sällsynta jordartsmetaller lugnt för att de kraftiga prissvängningar som tidigare setts i exempelvis yttrium är mindre sannolika på kort sikt.
Marknadens breda ”rädsloindex”, VIX (ett mått på förväntade börssvängningar baserat på optionspriser), har sannolikt redan prisat in en miljö med höga tullar och har nyligen legat runt 18 efter att ha stigit kraftigt i början av 2025. Mer dämpade samtal antyder att den inbyggda förväntade svängningen i aktieindex, som S&P 500, kan vara för hög. Det kan ge möjligheter för handlare som säljer optionspremier, alltså tar betalt för att ta över risk, i tron att en stor upptrappning inte är nära.
