EU-tjänstemän blir alltmer oroade över EU:s växande handelsunderskott med Kina. Underskottet beror främst på större importvolymer och svagare EU-export till Kina.
Bilsektorn används ofta som exempel på gapet. EU:s import av fordon från Kina har ökat tiofalt sedan 2019, medan EU:s fordonsexport till Kina har fallit kraftigt de senaste åren.
EU-tjänstemän kopplar en del av obalansen till överkapacitet i Kinas industrisektorer – det vill säga att fabriker producerar mer än vad marknaden kan ta emot, vilket pressar priser och ökar exporten. Som svar har EU-kommissionen arbetat för att bredda sina handelspolitiska verktyg och ta fram en bredare industristrategi.
En debatt i EU-kommissionen i slutet av maj kan användas för att diskutera nya handelsåtgärder. Eventuella åtgärder kan inriktas på att motverka den överkapacitet som EU anser finns i Kina.
Standard Chartered-ekonomerna Christopher Graham och Carol Liao väntar sig att Kina fortsätter med en återhållsam och pragmatisk hållning gentemot EU så länge spänningarna med USA består. De bedömer att Kina kan försöka undvika en full upptrappning och behålla handels- och investeringsband, men samtidigt lämna utrymme för riktade åtgärder mot vissa produkter eller företag.
Den oro som växte under 2025 kring EU:s handelsunderskott mot Kina har nu övergått i aktiva handelstvister. Obalansen har förvärrats. Eurostat-data från tidigare i år visar att EU:s underskott i varuhandeln med Kina låg kvar över 250 miljarder euro under kalenderåret 2025. Det bekräftar trenden med svagare EU-export och ökande importvolymer.
Bilsektorn är fortsatt den viktigaste konfliktlinjen. Efter att importen av kinesiska fordon steg till över 750 000 enheter under 2025 införde EU-kommissionen i mars 2026 en tull på 25 procent på kinesisktillverkade elbilar (EV, elfordon). Beslutet följde debatten om överkapacitet som dominerade diskussionerna i Bryssel i slutet av förra året.
Som väntat har Kinas svar varit pragmatiskt men tydligt, utan bred upptrappning men med riktade motåtgärder. Förra månaden inledde Peking en antidumpningsutredning – en granskning av om varor säljs utomlands till onormalt låga priser – mot vissa EU-produkter i premiumsegmentet, med fokus på fransk brandy och tyska högpresterande bildelar. Åtgärden har redan pressat aktier i berörda bolag och liknar mönstret från när Kina granskade EU:s brandyimport i början av 2024.
För marknadsaktörer innebär det att den implicita volatiliteten – den förväntade framtida kursrörligheten som kan läsas ut ur optionspriser – i europeisk bilsektor och närliggande branscher sannolikt förblir hög. VSTOXX-index, ett centralt mått på volatiliteten på europeiska aktiemarknaden, har stigit över 22 vid tullbesked, en tydlig uppgång jämfört med lugnare perioder i fjol. Vi räknar med snabba kursrörelser som drivs av rubriker under de kommande veckorna när myndigheter på båda sidor uttalar sig.
Vi ser ett värde i att köpa säljoptioner (put options) på ett index över europeiska biljättar, som STOXX Europe 600 Automobiles & Parts Index. Det fungerar som en direkt hedge, alltså ett skydd, mot ytterligare kinesiska motåtgärder som kan slå mot försäljningen hos tyska tillverkare som fortfarande är starkt beroende av den kinesiska marknaden. Exempelvis föll tysk bilexport till Kina med nära 15 procent under årets första kvartal efter den initiala friktionen.
En så kallad parhandel (pairs trade) kan också vara effektiv: köpa (gå lång) kinesiska elbilstillverkare med global spridning och samtidigt blanka (gå kort) mer sårbara, etablerade europeiska biltillverkare. Medan EU-tullar slår mot deras försäljning i Europa har ledande kinesiska varumärken som BYD expanderat i Sydamerika och Sydostasien, vilket delvis väger upp en inbromsning. Strategin renodlar skillnaden i utveckling mellan de två industriblocken.
De kommande veckorna blir fokus de preliminära resultaten från Kinas antidumpningsutredningar och ny handelsstatistik från Eurostat. Varje tecken på att Kina kan bredda sina granskningar till tyska lyxbilar skulle bli en ny tydlig nedåtrisk för marknaden. Marknadsaktörer bör också följa uttalanden från både EU-kommissionen och Kinas handelsministerium för signaler om avspänning eller ökad konflikt.
