Indien höjde importtullarna på guld och silver till 15% från 6% för att minska efterfrågan på amerikanska dollar och stödja rupien. Målet är att minska handelsunderskottet, som förvärrats av stora importvolymer av ädelmetaller (guld och silver).
Under första kvartalet 2026 steg importen av guld och silver, som utgör 14% av den totala importen, med 146% jämfört med samma period året innan. Samtidigt steg världsmarknadspriserna på guld och silver med 60% respektive 161% i årstakt (jämfört med samma period föregående år).
Press på rupien och handelsunderskottet
Ökningen i importen av ädelmetaller har ökat den inhemska efterfrågan på amerikanska dollar och bidragit till ett större handelsunderskott (när ett land importerar mer än det exporterar). Rupien har varit pressad samtidigt som USD/INR (växelkursen mellan amerikansk dollar och indisk rupie) ligger nära rekordnivåer.
Premiärminister Narendra Modi uppmanade invånarna att minska guldinköp, använda mindre bränsle och flyga mindre för att skydda valutareserven (landets tillgångar i utländsk valuta och andra likvida reservtillgångar). Indiens valutareserv föll 1,1% till 690,7 miljarder dollar under veckan som slutade den 1 maj.
USD/INR steg 0,1% till 95,72 och noterade fjärde raka uppgångsdagen. Utländska investerare har netto sålt aktier för 1,6 miljarder dollar hittills i veckan (netto innebär att försäljningar överstiger köp).
När regeringen höjer tullarna på guld och silver till 15% kan volatiliteten (stora och snabba prisrörelser) i USD/INR öka. Paret ligger redan nära sin historiskt högsta nivå på 95,72, och åtgärden signalerar att myndigheterna agerar tydligare för att försvara rupien. Handlare i derivat (värdepapper vars värde bygger på en underliggande tillgång, som valuta eller index) kan överväga att köpa optioner (kontrakt som ger rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) för att försöka tjäna på kraftiga rörelser. Indiens VIX-index (ett mått på förväntad marknadsoro/volatilitet, ofta kallat ”skräckindex”) har redan stigit till 18,5, årets högsta.
Marknads- och policykonsekvenser
Tullhöjningen kan vara första steget i en bredare samordnad insats för att stötta valutan, särskilt när valutareserven sjunkit till 690,7 miljarder dollar. Modis offentliga uppmaning om minskad konsumtion understryker att regeringen vill bromsa utflöden av dollar (betalningar och kapital som lämnar landet). Fokus riktas nu mot Indiens centralbanks nästa möte. Marknadsräntor via så kallade overnight swaps (ränteterminer kopplade till mycket korta räntor, där marknaden ”prissätter” sannolikheter) indikerar en 65% sannolikhet för en räntehöjning för att försvara INR (förkortning för indisk rupie).
Pressen på indiska aktier kan också öka, eftersom utländska investerare redan tagit hem 1,6 miljarder dollar bara denna vecka. En stark dollar och risken för högre inhemska räntor skapar ett motvindsläge för börsen. För handlare kan det innebära att köp av säljoptioner (put-optioner, som ökar i värde när priset faller) på Nifty 50-index (ett ledande indiskt aktieindex) kan fungera som ett skydd mot ytterligare nedgångar.
En liknande, men mer dramatisk, situation uppstod under ”taper tantrum” 2013 (marknadsoro när USA:s centralbank signalerade minskade obligationsköp), då rupien föll kraftigt mot dollarn. Då svarade RBI (Reserve Bank of India, Indiens centralbank) med kraftiga räntehöjningar och åtgärder för att begränsa guldimporten för att stabilisera valutan. Dagens agerande tyder på att beslutsfattarna använder samma metod för att undvika en okontrollerad försvagning av valutan (snabb och oordnad nedgång i växelkursen).
