Brent och WTI steg cirka 4–5 % efter att missilutbyten mellan Iran och Israel väckte oro för störningar i energiförsörjningen och inflationsutsikterna. WTI steg 4,7 % till 94,80 dollar och Brent ökade 4,7 % till 97,50 dollar, medan EU:s naturgas avancerade 5 % till 51,2 euro – den största rörelsen på tre veckor. Marknadens fokus låg även på lagren, där uttagen väntas öka ytterligare till omkring 11 mb/d i juni.
När det gäller utbudspolitiken enades OPEC+-medlemmar inklusive Saudiarabien, Ryssland, Irak, Kuwait, Kazakstan, Algeriet och Oman om en samlad produktionsökning på 188 000 fat per dag från juli 2026. Gruppen behöll också möjligheten att justera planen, med option att öka, pausa eller backa den stegvisa återgången från nedskärningar, inklusive de som aviserades i november 2023.
Geopolitiska farhågor och stram marknad driver energipriserna
När Brentolja rör sig mot den psykologiskt viktiga nivån 100 dollar per fat bedömer vi att den närmaste utvecklingen främst styrs av geopolitiska farhågor snarare än fundamenta. De direkta missilutbytena mellan Iran och Israel har byggt in en betydande riskpremie i marknaden. Den förhöjda spänningen talar för att behålla lång exponering via köpoptioner för att kunna fånga potentiella prisspikar.
Den underliggande marknaden är redan stram, vilket förstärker effekten av farhågor om utbudsstörningar. Färsk statistik från Energy Information Administration (EIA) har konsekvent visat veckovisa lagerminskningar av råolja den senaste månaden, där den senaste rapporten pekade på ett större uttag än väntat på 2,5 miljoner fat. Denna befintliga stramhet stödjer bilden av att lagerminskningarna kan tillta, vilket ger en stabil botten för priserna även om spänningarna skulle avta något.
OPEC+-politik, volatilitet och möjligheter mellan marknader
Vi ser det senaste OPEC+-beslutet som positivt för oljepriserna på kort sikt. Den planerade ökningen på 188 000 fat per dag i juli är i praktiken en symbolisk gest och signalerar att gruppen inte har bråttom att kyla av den här uppgången. Att man uttryckligen lyfter flexibiliteten att pausa eller reversera nedskärningar indikerar att man snarare är beredd att försvara höga priser än att öka utbudet i en osäker marknad.
Historiskt brukar händelser som denna skapa betydande volatilitet, som handlare kan dra nytta av. Exempelvis, efter drönarattackerna 2019 mot Saudi Aramcos anläggningar steg Brentolja nära 15 % under en enda handelsdag. Även om samtal om vapenvila utgör en nedåtrisk talar nuvarande momentum för köparna, vilket innebär att eventuella långa positioner bör skyddas med stop-lossar vid ett plötsligt diplomatiskt genombrott.
Spillover-effekten på den europeiska naturgasmarknaden, som nådde en treveckorshögsta, bör inte ignoreras. Den bekräftar att handlare ser en bred risk för energiförsörjningen från eller via Mellanöstern. Det öppnar för en korrelerad handelsmöjlighet i TTF-terminer, eftersom en störning i Hormuzsundet skulle påverka LNG-leveranser såväl som oljetankers.
