Nyhetsbyråer uppger att USA och Iran har utbytt attacker när spänningarna ökade kring Hormuzsundet. Irans statliga tv, med hänvisning till en lokal tjänsteman, rapporterade att ett amerikanskt flygplan förstörts nära Bushehr, men USA har inte bekräftat uppgiften.
IRGC (Irans revolutionsgarde, en militär styrka) uppgav att man angripit fyra fartyg i sundet, inklusive amerikanska, enligt I24 som hänvisar till iranska källor. Separat rapporterade Fars News att Irans väpnade styrkor avfyrat robotar från landets södra regioner mot angivna mål. Tasnim News Agency uppgav att ljud från havet kopplades till en skottväxling (utbyte av eld) som var avsedd som en varning till fartyg som passerar Hormuzsundet.
Marknadsreaktion och energikonsekvenser
Uppgifterna om attacker i Hormuzsundet är en tydlig varningssignal för energimarknaderna. Enligt USA:s energimyndighet EIA (Energy Information Administration, en statlig statistik- och analysmyndighet) passerar omkring en femtedel av världens olja genom denna flaskhals (en smal passage där flödet lätt kan stoppas). Störningar där kan snabbt leda till brist på olja.
Det kan driva upp oljepriserna. Brent har redan stigit över 8 procent till 95 dollar per fat i handeln över natten.
Den geopolitiska osäkerheten kan också leda till riskaversion, det vill säga att investerare minskar risk och söker tryggare placeringar, vilket ofta ökar svängningarna på börsen. VIX (CBOE Volatility Index, ett index som mäter förväntade börssvängningar i USA) har stigit över 25, en nivå som inte setts sedan den senaste större börsnedgången, vilket signalerar oro bland investerare.
Säkra tillgångar och sektormöjligheter
Vid militära konflikter brukar kapital söka sig till så kallade säkra tillgångar, det vill säga placeringar som ofta anses stabila när börsen faller. Guld har redan stigit 3 procent till över 2 420 dollar per uns (viktmått för ädelmetaller).
Vissa aktiesektorer påverkas också mer direkt av militära upptrappningar. Historiskt har exempelvis perioder med attacker mot oljetankers på 1980-talet gynnat försvarsindustrin. Samtidigt kan rederier och flygbolag pressas av högre försäkringskostnader och dyrare bränsle.
