Protokollet från Europeiska centralbankens (ECB) penningpolitiska möte i april visar att beslutsfattarna ansåg att riskerna för högre inflation och svagare tillväxt hade ökat. Flera medlemmar varnade för att svagheten i ekonomin kan bestå långt efter att konflikten är över. De bedömde läget som en klassisk negativ utbudschock, alltså att varor och energi blir dyrare och svårare att få tag i, till skillnad från situationen 2022. Energiprisuppgången beskrevs som både stor och allt mer långvarig, med risk att den sprider sig till fler priser i ekonomin. Mer information om effekterna väntades till juni.
Samtidigt framgår att det fanns få tecken på att högre energipriser redan gav så kallade andrahandseffekter, alltså att den första prisuppgången leder till nya prisökningar via till exempel högre löner och därmed högre kostnader för företagen. Det ansågs också för tidigt att se sådana effekter hos konsumenterna, eftersom löneförhandlingar först behöver genomföras. Vissa medlemmar uppgav att de inte skulle ha motsatt sig en räntehöjning, och andra menade att det blir allt mindre rimligt att ”se igenom” prisuppgången utan åtgärder i penningpolitiken. Beslutet beskrevs som en jämn avvägning. I protokollet noterades även argument om att risken för att inflationsförväntningarna släpper från målet hade återkommit; ett fredsavtal bedömdes inte ge en snabb minskning av inflationsriskerna. På marknaden låg EUR/USD strax över 1,1600, ned 0,12 procent under dagen.
ECB:s utmaningar och konsekvenser för marknaden
Vi ser att beslutsfattarna erkänner att inflationsriskerna blir mer långvariga, vilket ökar risken att prisökningarna sprids i ekonomin. Snabbstatistik för maj visade att inflationen i euroområdet ligger kvar på 3,1 procent, tydligt över centralbankens mål. När avtalade löner samtidigt ökade med 4,2 procent under första kvartalet 2026 ökar risken för andrahandseffekter, det vill säga att högre löner driver upp företagens kostnader och därmed priserna ytterligare.
Det talar för att korta marknadsräntor kan stiga, eftersom det blir svårare för ECB att hålla fast vid nuvarande linje. Ser man till räntehöjningsperioden 2022–2023 följde tydliga åtgärder när synen väl svängde i direktionen. Därför kan det vara lönsamt att ta positioner som tjänar på högre korta räntor, till exempel genom att betala fast ränta i korta ränteswappar (ett avtal där parter byter rörlig ränta mot fast) eller genom att sälja Euribor-terminer (kontrakt som speglar förväntad framtida tremånadersränta i euro).
Möjligheter i valuta och volatilitet
En möjlig räntehöjning skapar också möjligheter i valutamarknaden, särskilt om andra centralbanker pausar. Vi anser att köp av köpoptioner (call) på EUR/USD är en försiktig strategi för att få exponering mot en starkare euro och samtidigt begränsa nedsidan. Med paret runt 1,0950 kan lösenpriser över 1,1100 för tredje kvartalet vara rimliga.
Eftersom flera medlemmar tidigare drivit på för stramare politik lär nästa beslut bli en jämn avvägning, vilket pekar mot högre marknadsrörelser. Euro STOXX 50 Volatility Index (VSTOXX), ett mått på förväntade svängningar i större europeiska aktier baserat på optionspriser, ligger relativt lågt runt 14. Det gör optioner till ett billigt sätt att handla på osäkerheten. Vi ser värde i att köpa straddles, alltså att köpa både köp- och säljoption med samma lösenpris för att tjäna på stora rörelser oavsett riktning, på euron eller stora europeiska aktieindex inför junimötet.
