Konsumentförtroendet i eurozonen kom in som väntat i maj, där huvudindexet noterades till -19.
Utfallet behöll samma ton som månaden innan och avvek inte från marknadens förväntningar, vilket innebär att indikatorn ligger kvar på minussidan. Marknaden och beslutsfattare kommer att tolka det oförändrade resultatet som att hushållens stämningsläge fortsatt är svagt. Undersökningen pekar fortsatt på försiktighet kring konsumtion och den bredare efterfrågan i ekonomin.
Bestående pessimism och vad det betyder för penningpolitiken
Den senaste siffran för konsumentförtroendet i eurozonen på -19 var exakt vad marknaden räknat med. Att inget överraskar minskar risken för snabba börsrörelser, och vi har redan sett att svängningarna dämpats när VSTOXX-index (ett mått på förväntad börsoro i euroområdet) sjönk till 14,5. Den viktigaste slutsatsen är att den ihållande pessimismen bland konsumenter nu ser ut att vara det nya normalläget.
Den svaga konsumenten stärker vår bild av att Europeiska centralbanken (ECB) inte har bråttom att höja sin styrränta (den ränta som styr villkoren i ekonomin) på 2,75 procent, särskilt när kärninflationen (inflation rensad från mer svängiga priser som energi och ofta livsmedel) nyligen sjunkit till 2,1 procent. Svag konsumtion fungerar som en naturlig broms för prisökningar, vilket ger ECB utrymme att avvakta över sommaren. Därför räknar vi inte med en mer åtstramande linje från Frankfurt de närmaste veckorna.
Marknadsläge och strategier med derivat
För breda index som Euro Stoxx 50, som fastnat mellan 4 850 och 5 000, stödjer statistiken strategier som gynnas av låg volatilitet (små kursrörelser) och brist på tydlig trend. Vi överväger att sälja köpoptionsstrategier utanför pengarna (optioner där lösenpriset ligger över dagens nivå och som bara får värde vid tydligt uppgång) i form av call-spreadar (en kombination av köpta och sålda köpoptioner som begränsar både risk och möjlig vinst) för att dra nytta av en begränsad uppsida, givet motvinden från svagt konsumenthumör. Historiskt har liknande perioder av fast pessimism, som 2011–2012, ofta hållit tillbaka större börsuppgångar tills en tydlig positiv drivkraft dyker upp.
På sektornivå fortsätter vi att använda derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång) för att uttrycka en negativ syn på sällanköpsvaror (bolag som säljer varor och tjänster som hushåll lätt kan dra ned på) samtidigt som vi är neutrala till dagligvaror och basvaror (mer stabila bolag som påverkas mindre när hushåll sparar). Bekräftelsen om en svag konsument i eurozonen stärker också argumentet för en svagare euro. Vi bedömer att köp av säljoptioner på EUR/USD (en rätt att sälja euro mot dollar till ett bestämt pris, som skydd vid fallande euro) är en rimlig hedge (riskminskning), eftersom penningpolitiken sannolikt blir mer stödjande i euroområdet än i USA.
