USA:s konsumentförtroende, enligt Conference Board, sjönk marginellt till 93,1 i maj från uppreviderade 93,8 i april. Det var högre än TD:s prognos på 90,5 och över konsensus på 92,0. Indikatorn har på sistone utvecklats annorlunda än andra mått på stämningsläget, bland annat UMich (University of Michigan-undersökningen) och Morning Consult. Den fortsatta konflikten med koppling till Iran och högre bensinpriser lyfts fram som möjliga faktorer som tynger index.
I undersökningen föll ”labour differential” till 6,9 – det vill säga skillnaden mellan andelen som tycker att det finns gott om jobb och andelen som tycker att det är svårt att få jobb. Det stämmer med svagare förväntningar om att hitta arbete i New York Fed:s enkät. Planerna på att köpa varaktiga varor (större inköp som bil och vitvaror) försvagades och inflationsförväntningarna låg kvar på höga nivåer. Fritextsvaren blev mer negativa, med fler hänvisningar till priser, olje- och bensinkostnader för andra månaden i rad. Även omnämnanden av krig, geopolitik och konflikt låg kvar på höga nivåer, vilket pekar på oro för att Mellanösternläget ska driva upp inflationen.
Ökade risker för konsumenter och svängigare marknad
Vi ser att konsumentförtroendet håller emot bättre än väntat just nu, men detaljerna i rapporten visar en betydligt svagare bild framåt. Skillnaden mellan rubriksiffran och hushållens faktiska planer tyder på en ökande risk för ekonomin. Det är ofta en miljö där marknadens svängningar (volatilitet, alltså hur kraftigt priser rör sig) tenderar att öka.
Konsumenterna pressas av inflationen, särskilt vid pumpen. AAA uppger att rikssnittet för bensin i USA nyligen nådde 3,95 dollar per gallon, en psykologiskt viktig nivå som slår direkt mot hushållsbudgeten. Det kan förklara att planerna på större inköp försvagas i enkäten.
Konflikten kopplad till Iran ökar osäkerheten, och vi bedömer att marknaden inte fullt ut tar höjd för den. Uppgifter om störningar i sjöfarten i Hormuzsundet – en strategiskt viktig passage för oljeexport – höjer den geopolitiska risken. Det talar för att överväga skydd i portföljen. Här avses exempelvis exponering mot VIX, ett vanligt mått på förväntad aktiemarknadsvolatilitet i USA, som har stigit från cirka 14 till över 17 i maj.
Marknadspositionering: sektorrisker och möjliga skydd
Mot bakgrund av fallande köpintentioner tittar vi på en negativ syn på sällanköpsvaror (”consumer discretionary”, alltså bolag som gynnas när hushållen vill spendera mer på allt utöver det nödvändiga). Börshandlade fonder (ETF:er, fonder som handlas som aktier) som följer bolag känsliga för konsumtion, som detaljhandel och resor, framstår som mer sårbara. Ett sätt att positionera sig kan vara att köpa säljoptioner (put-optioner, ett kontrakt som ger rätt att sälja till ett visst pris) för att få skydd vid kursfall.
Även arbetsmarknaden visar varningssignaler när ”labour differential” backar till 6,9. Det ligger i linje med JOLTS-statistiken (Job Openings and Labor Turnover Survey, som mäter bland annat lediga jobb) som pekar på en fortsatt avkylning i antalet vakanser till den lägsta nivån på nära två år. En svagare arbetsmarknad ökar pressen på hushållen.
