Brentolja tog tillbaka ungefär hälften av måndagens nedgång när optimismen om ett möjligt avtal mellan USA och Iran svalnade, innan priset föll igen i den tidiga handeln. Utan tydliga nyheter den här veckan har marknaden skjutit på förväntningarna om tidpunkten, vilket håller priserna flera dollar under fredagens stängning. Fokus har också legat på Irans krav, via nyhetsbyrån Tasnim, att få tillbaka hälften av sina frysta tillgångar på 24 miljarder dollar när en överenskommelse nås. Detta ska ha diskuterats under chefsförhandlaren Ghalibafs besök i Qatar, som avslutades i går.
På USA-sidan sade utrikesminister Marco Rubio att det tar ”några dagar” att enas om formuleringarna i utkastet och upprepade kravet att Hormuzsundet ska hållas öppet ”utan hinder och utan avgifter”. The Wall Street Journal rapporterade att USA:s flotta hjälpte fartyg genom sundet, men USA:s centralkommando förnekade senare att eskorter hade återupptagits. De senaste 24 timmarna steg Brent 3,58 procent, men det väger bara upp en del av måndagens fall på 7,15 procent. I morse var priset ned 1,57 procent till 98,02 dollar per fat, cirka 5,50 dollar under fredagens stängning på 103,54.
Marknadskänslighet och handelsmiljö
Oljepriset dras upp och ned av rubriker om ett möjligt USA–Iran-avtal. Brent handlas nu runt 96,50 dollar per fat, en bra bit från de senaste topparna över 103 dollar, vilket visar hur känslig marknaden är för förväntade förändringar i utbudet (hur mycket olja som kan komma ut på marknaden). Det gör långsiktiga positionsspel i en riktning riskfyllda och gynnar kortsiktiga strategier.
Osäkerheten har fått den inprisade volatiliteten (marknadens förväntan om hur mycket priset kan svänga) i Brent-optioner att stiga kraftigt. OVX, ett index som mäter förväntad volatilitet i oljeoptioner, har klättrat över 35 – en nivå som inte setts på flera månader. Ett avtal kan snabbt släppa ut uppskattningsvis 1,3 miljoner fat per dag av iransk olja på världsmarknaden. Den risken för ett snabbt större utbud är huvudförklaringen till de kraftiga prisfallen förra veckan.
Historiska jämförelser och strategiska rekommendationer
Det kan vara relevant att jämföra med perioden inför avtalet JCPOA 2015 (kärnenergiavtalet med Iran). Under de sex månaderna innan det avtalet blev klart föll oljepriset med runt 20 procent, när marknaden tog höjd för att iransk olja skulle återvända. Ett liknande mönster kan upprepas nu, vilket innebär att bekräftade framsteg i samtalen kan tolkas som en negativ signal för oljepriset.
I det här läget kan handlare använda optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) för att hantera den ”allt eller inget”-risk som finns i om ett avtal skrivs under eller faller. Att köpa en straddle eller strangle (optionsupplägg som tjänar på stora prisrörelser oavsett riktning) ger exponering mot den höga volatiliteten utan att behöva gissa utfallet. För den som är övertygad om att ett avtal är nära kan det vara ett alternativ att sälja en call spread långt ”out-of-the-money” (en kombination av köpoptioner med lösenpriser över dagens nivå, där man får betalt i dag och tjänar om priset faller eller inte stiger för mycket, samtidigt som risken är begränsad).
Vi råder handlare att noga följa förhandlarnas ordval om Hormuzsundet, eftersom det är ett centralt USA-krav. Uppgifter om marinens rörelser eller eskortverksamhet i sundet kan bli en tydlig kursdrivare. Sådana geopolitiska signaler väger just nu tyngre än traditionell lagerstatistik (data över oljelager) för den kortsiktiga prisriktningen.
