Brentoljan tog tillbaka ungefär hälften av måndagens kraftiga nedgång när optimismen om ett möjligt avtal mellan USA och Iran svalnade, innan priset åter föll i den tidiga handeln. När det kommit få tydliga nyheter i veckan har marknadens förväntningar om tidpunkten förskjutits, vilket håller priset flera dollar under fredagens stängning. Fokus har också legat på Irans krav, via Tasnim, att få hälften av sina frysta tillgångar på 24 miljarder dollar frigivna när en överenskommelse nås. Det var en fråga som diskuterades under chefsförhandlaren Ghalibafs besök i Qatar, som avslutades i går.
På USA-sidan sade utrikesminister Marco Rubio att det skulle ta ”några dagar” att enas om formuleringarna i avtalsutkastet och upprepade kravet att Hormuzsundet ska hållas öppet ”utan hinder och utan avgifter”. The Wall Street Journal rapporterade att den amerikanska flottan hjälpte fartyg genom sundet, men USA:s Centcom förnekade senare att man återupptagit eskorter. Under de senaste 24 timmarna steg Brent med 3,58 procent, men återhämtade ändå bara en del av måndagens fall på 7,15 procent. Priset var ned 1,57 procent till 98,02 dollar per fat i morse, cirka 5,50 dollar under fredagens stängning på 103,54.
Marknadens känslighet och handelsmiljö
Oljepriset drivs upp och ned av rubriker om möjligheten till ett USA–Iran-avtal. Brent ligger nu runt 96,50 dollar per fat, långt från de senaste topparna över 103, vilket visar hur känslig marknaden är för förväntade förändringar i utbudet. Det gör det riskabelt att satsa långsiktigt på en tydlig prisriktning och gynnar i stället kortsiktig handel.
Osäkerheten har fått den förväntade prisrörligheten i Brentrelaterade optioner (”implicit volatilitet”, alltså vad optionerna signalerar att marknaden tror om framtida svängningar) att stiga kraftigt. OVX, ett index som mäter just den förväntade rörligheten i oljeoptioner, har klättrat över 35 – en nivå som inte setts på flera månader. Ett avtal kan snabbt släppa ut uppskattningsvis 1,3 miljoner fat per dag av iransk olja på världsmarknaden. Den risken för ett plötsligt större utbud är huvudförklaringen till de tvära prisfallen som syntes i förra veckan.
Historiska jämförelser och strategiska råd
Ett möjligt riktmärke är perioden inför 2015 års JCPOA-avtal (kärnenergiavtalet med Iran). Under de sex månaderna innan den överenskommelsen slutfördes föll oljepriset med ungefär 20 procent i förväntan om att iransk olja skulle komma tillbaka. Ett liknande mönster kan upprepas nu, vilket innebär att bekräftade framsteg i samtalen bör ses som en negativ signal för råoljepriset.
I det här läget bör handlare använda optioner för att hantera risken för två tydliga utfall: att ett avtal skrivs under eller att det faller. Att köpa en straddle eller strangle (optionsupplägg som tjänar på stora prisrörelser oavsett riktning, utan att behöva gissa om priset ska upp eller ned) ger exponering mot just den höga prisrörligheten. För den som är övertygad om att ett avtal är nära kan en strategi vara att sälja en callspread som ligger ”utanför pengarna” (optioner med lösenpriser som ligger en bit från dagens pris och därför är billigare), för att tjäna på ett eventuellt prisfall samtidigt som risken avgränsas.
Vi råder handlare att noga följa formuleringar från förhandlarna om Hormuzsundet, eftersom det är ett centralt amerikanskt krav. Uppgifter om marina förflyttningar eller eskortverksamhet i sundet kan bli en tydlig prisdrivare. Sådana geopolitiska signaler väger just nu tyngre än traditionell lagerstatistik för den kortsiktiga prisriktningen.
