WTI-oljan föll nära 4% på onsdagen i europeisk handel till cirka 88,90 dollar per fat och vände därmed en uppgång på över 3% från föregående session, när marknaden bedömde chanserna att nå framsteg mot ett fredsavtal mellan USA och Iran. Optimismen avtog efter amerikanska flyganfall i “självförsvar” i södra Iran. Irans revolutionsgarde uppgav att man riktat in sig på ett amerikanskt stridsflygplan av typen F‑35 samt flera drönare (obemannade flygfarkoster), med hänvisning till påstådda intrång i luftrummet.
Irans utrikesdepartement fördömde anfallen tidigt på tisdagen i provinsen Hormozgan som en “grov kränkning” av en skör vapenvila som bara varit i sju veckor. Det väcker nya tvivel kring samtal som syftar till att åter öppna Hormuzsundet efter en vapenvila i april. Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten uppges uppmana president Donald Trump att prioritera diplomati, av oro för att en ny upptrappning kan utlösa vedergällningsattacker i regionen. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade att ett slutligt avtal fortfarande kan dröja flera dagar. Olösta frågor är bland annat frigörandet av Teherans frysta tillgångar (pengar och värden som är låsta utomlands) samt Irans ovilja att garantera fri sjöfart genom Hormuzsundet.
Volatilitet på oljemarknaden
Vi ser stora prissvängningar i WTI-oljan, där priset rör sig kraftigt på motstridiga rubriker från Mellanöstern. Fallet till omkring 88,90 dollar i dag, den 27 maj, visar hur känslig marknaden är för möjligheten till ett avtal mellan USA och Iran. Prisrörelsen talar för att handlare behöver räkna med fler snabba rörelser som styrs av nyhetsflödet.
Oro på marknaden syns i CBOE:s volatilitetsindex för råolja, OVX (ett mått på förväntade prissvängningar baserat på optionspriser), som har stigit över 35. En sådan nivå innebär att marknaden räknar med stora rörelser. Historiskt har förhöjd volatilitet ofta föregått prisrörelser på 5% eller mer under en enskild vecka. Marknaden verkar prisa in två tydliga utfall: ett fredsavtal som pressar priset ned, eller en förnyad konflikt som lyfter priset.
Geopolitisk risk och handelsstrategier
Hormuzsundets strategiska betydelse är central: omkring 21 miljoner fat olja per dag, motsvarande cirka 21% av världens oljekonsumtion, passerar denna smala sjöled. En stängning eller militära angrepp, som antytts i den senaste upptrappningen, skulle innebära ett stort och omedelbart utbudsbortfall. Det är den viktigaste risken att hålla i fokus.
Den geopolitiska spänningen kommer samtidigt som marginalerna i utbudet redan är små. Den senaste statistiken från EIA (USA:s energimyndighet) visar att USA:s lager av råolja ligger cirka 3% under femårsgenomsnittet för slutet av maj. När lagernivåerna är lägre får varje störning större och snabbare effekt på priset, eftersom det finns mindre reserver som kan dämpa effekten.
Vi har sett detta tidigare, exempelvis i början av 2020, när liknande spänningar fick oljepriset att stiga med över 4% på en enda dag. Det belyser risken för plötsliga hopp i priset, där marknaden kan öppna kraftigt upp eller ned efter nattliga nyheter. Att enbart satsa på att priset ska gå upp eller ned är därför ovanligt riskfyllt just nu.
Med denna osäkerhet anser vi att handlare bör använda derivat (finansiella kontrakt vars värde följer priset på exempelvis olja) för att positionera sig för en stor rörelse, i stället för att gissa riktning. Vi tittar på att köpa “straddles” och breda “strangles” (optionsstrategier som tjänar på stora rörelser oavsett riktning) i USO (en börshandlad fond som följer oljepriset) eller WTI-terminer (kontrakt om framtida leverans till ett fast pris) med förfall i juli och augusti. Strategin kan gynnas av den kraftiga volatilitet vi väntar oss, oavsett om priset faller på ett fredsavtal eller stiger vid ny konflikt.
