USA:s president Donald Trump sade att förhandlingarna om en överenskommelse med Iran för att få slut på konflikten och åter öppna Hormuzsundet ”går bra”, rapporterade Bloomberg på måndagen. Han uppgav också att han uppmanat Saudiarabien, Qatar och andra länder att ansluta sig till Abrahamavtalen, vilket signalerar ökat tempo mot en USA–Iran-uppgörelse.
Flera nyckelfrågor återstår dock att lösa mellan USA och Israel, bland annat om fartyg som passerar genom Hormuzsundet ska garanteras fri passage och tidsplanen för att låsa upp frysta iranska tillgångar på flera miljarder dollar. På marknaden föll oljepriserna efter uppgifterna. WTI-oljan (West Texas Intermediate, en amerikansk oljereferens) var ned 6,75 procent till 89,55 dollar.
Volatilitet på oljemarknaden och handelsstrategier
Vi bedömer rubriken som brådskande, eftersom fallet på 6,75 procent i WTI visar att marknaden ser en högre sannolikhet för en överenskommelse. Den ökade osäkerheten gör att den förväntade prisrörligheten, så kallad implicit volatilitet (marknadens inbyggda förväntan om framtida svängningar, avläst i optionspriser), kan stiga de närmaste dagarna. Det innebär att optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) blir dyra att köpa, men kan ge bra utfall om priset rör sig tydligt åt något håll.
Mot bakgrund av risken för ökat globalt utbud tittar vi på att köpa säljoptioner (putar, som ökar i värde när priset faller) på WTI- och Brentterminer (terminskontrakt, avtal om köp/sälj vid ett framtida datum) för juli- och augustikontrakten. En uppgörelse kan, utifrån exportnivåer före sanktionerna, släppa ut omkring 1,3 miljoner fat per dag från Iran, vilket kan pressa priserna ned mot låga 80-dollarnivåer. Förra veckans rapport från EIA (USA:s energimyndighet), daterad 20 maj 2026, som visade en oväntad minskning i lagren, framstår nu som mindre viktig i ljuset av den geopolitiska förändringen.
För att hantera den höga optionskostnaden överväger vi främst så kallade bear put spreads (en kombination där man köper en säljoption och säljer en annan med lägre lösenpris; syftet är lägre startkostnad men med begränsad maxvinst). Den största risken är att förhandlingarna plötsligt kollapsar, vilket kan få oljepriserna att rusa och göra positionerna olönsamma. Därför behöver vi agera snabbt och kunna stänga positioner vid nyheter om att samtalen bryter samman.
Situationen påminner om perioden inför JCPOA-avtalet 2015 (kärnenergiavtalet med Iran), som bidrog till en längre period med lägre oljepriser när marknaden räknade med att iransk olja skulle återvända. Vi bedömer att när den globala efterfrågetillväxten redan mattats under första kvartalet 2026 blir marknaden ännu mer känslig för nytt utbud än den var då, vilket gör nedsidan i oljepriset mer tydlig.
Bredare marknadseffekter och ytterligare affärer
Utöver själva oljan ser vi möjligheter att positionera sig för nedgång i energisektorn med derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång). Vi köper säljoptioner på Energy Select Sector SPDR Fund (XLE, en börshandlad fond som följer stora amerikanska energibolag), eftersom oljeproducenternas aktier påverkas direkt av lägre råvarupriser. Marknaden har ännu inte fullt ut speglat den risken i energibolagen, vilket kan ge ett bra ingångsläge.
Till sist kan en lyckad uppgörelse minska den geopolitiska riskpremien (en extra ”påslag” i priser för att kompensera för risk) som har stöttat VIX (ett mått på förväntad börsvolatilitet i USA, ofta kallat ”skräckindex”). Vi tittar på att sälja VIX-terminer med förfall i slutet av juni, i tron på lugnare marknad om spänningarna i Hormuzsundet avtar. Detta gör oss också försiktigt positiva till breda aktieindex, som kan gynnas av lägre energikostnader.
