The Wall Street Journal rapporterade på måndagen, med hänvisning till medlare, att tempot i arbetet med att slutföra ett avtal för att avsluta kriget mellan USA och Iran har saktat in. Enligt uppgifterna beror förseningen på olösta tvister om Irans kärnprogram (landets arbete med teknik och anläggningar som kan användas för kärnkraft men även för kärnvapen) samt Teherans krav på ekonomisk lättnad (minskat ekonomiskt tryck, till exempel genom lättade sanktioner eller ekonomiskt stöd).
Inrikespolitik tyngde också förhandlingarna, enligt WSJ, när president Donald Trump mötte motstånd från hårdföra partikamrater mot ett avtal som skulle låta Irans kärnprogram vara kvar samtidigt som det ekonomiska trycket mildras. På marknaden minskade US Dollar Index (DXY, ett index som visar dollarns värde mot en korg av stora valutor) sin nedgång efter rubriken och handlades runt 99,00, men var fortfarande ned cirka 0,3% för dagen.
Geopolitiska spänningar och marknadssvängningar
Nya signaler tyder på att framstegen i ett USA–Iran-avtal har bromsat in, i linje med tidigare mönster där oenighet om kärnprogram och ekonomiska sanktioner (restriktioner som begränsar handel, betalningar eller tillgång till kapital) har fördröjt lösningar. De förnyade spänningarna för tillbaka en geopolitisk riskpremie (ett extra “riskpåslag” i priser när investerare kräver ersättning för ökad osäkerhet) i marknaden. Vi bedömer att options- och terminsaktörer (handlare i derivat, alltså finanskontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång) bör räkna med större svängningar de kommande veckorna.
Sektormöjligheter och handelsstrategier
Givet läget ser vi möjligheter i energisektorn, eftersom oljepriser är mycket känsliga för konflikter i Mellanöstern. Terminskontrakt på Brentolja (futures, standardiserade avtal om köp/sälj av olja vid en framtida tidpunkt) har redan stigit 8% den här månaden och var senast uppe och nosade på 95 dollar per fat, när marknaden prisar in möjliga störningar i utbudet. Vi positionerar oss för ytterligare uppgång genom att köpa köpoptioner (call options, rätt men inte skyldighet att köpa till ett förutbestämt pris) i stora energibolag och olje-ETF:er (börshandlade fonder som följer ett index eller en råvara).
Osäkerheten syns också i breda mått på marknadsoro. VIX (”skräckindex”, som speglar marknadens förväntade svängningar baserat på optionspriser) har stigit från 14 till över 19 de senaste två veckorna, vilket tyder på att investerare aktivt skyddar sig (hedgar, alltså minskar risken genom motpositioner) mot en möjlig nedgång. Vi köper köpoptioner på VIX och köper säljoptioner (puts, rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på S&P 500 som ett defensivt skydd mot en snabb eskalering.
På valutamarknaden fungerar den amerikanska dollarn som en klassisk trygg hamn (en valuta som ofta stärks när risken ökar). DXY har hittat ett tydligt stöd (en prisnivå där nedgångar ofta bromsar) runt 104,50, och vi räknar med att indexet kan stärkas ytterligare om spänningarna tilltar. Vi bygger långa positioner (positioner som tjänar på uppgång) i USD mot valutor i länder som importerar olja, eftersom högre oljepriser kan vara negativa för deras ekonomier och valutor.
