USA-dollarn (USD) inledde måndagen med ett gap nedåt (ett hopp i priset mellan två handelstillfällen), och föll från cirka 99,30 – förra veckans lägsta nivå inom intervallet – till 99,00. Rörelsen kom när förväntningar om ett fredsavtal mellan USA och Iran och en möjlig återöppning av Hormuzsundet minskade efterfrågan på valutan som brukar ses som en trygg hamn (en valuta investerare söker i oroliga tider). Samtidigt låg växelkursen kvar över tidigare toppnivåer. Donald Trump sade att ett avtal med Teheran är nära, vilket ökade riskviljan (viljan att ta risk och köpa mer riskfyllda tillgångar). Han tillade dock att förhandlarna inte bör ”hasta in i ett avtal”, och att USA skulle behålla sin blockad av Hormuzsundet tills ett avtal är undertecknat. Separat sade utrikesminister Marco Rubio att det finns ett ”ganska starkt förslag på bordet” om att öppna Hormuz igen, och att diplomati ska prövas innan andra alternativ.
Med USA-börserna stängda för helgdagen Memorial Day var måndagens kalender tom. Fokus riktas i stället mot PCE-prisindex på torsdag. PCE (Personal Consumption Expenditures) är ett inflationsmått som följer prisutvecklingen på hushållens konsumtion och är ett av centralbankens viktigaste underlag. Ny statistik har stärkt bilden av att USA:s ekonomi är motståndskraftig. Tillsammans med snabbt stigande priser har det ökat granskningen av Federal Reserves (Fed, USA:s centralbank) räntebana, alltså hur styrräntan väntas utvecklas. Marknadens prissättning har svängt från att räkna med fortsatt åtstramning (högre räntor för att kyla ekonomin) före den 28 februari-attacken mot Iran till att nu signalera över 50 procents sannolikhet för en räntehöjning i år, enligt CME Groups FedWatch Tool. FedWatch bygger på terminspriser och visar marknadens sannolikhet för olika räntebeslut. Det kan dämpa ytterligare nedgångar i dollarn.
Geopolitiska händelser och oljeflöden påverkar synen på dollarn
USA-dollarn försvagas i början av veckan, i takt med att nya samtal mellan Washington och Teheran ger stöd åt riskviljan. Det minskar oron kring Hormuzsundet, som cirka 20 procent av världens oljeutbud passerar. Därmed bidrar ett mindre fall i oljepriset till runt 80 dollar per fat till lägre efterfrågan på dollarn som trygg hamn.
Positiva kommentarer från USA:s utrikesdepartement om ett ”konstruktivt ramverk” driver detta riskläge. Samtidigt finns skäl till försiktighet: liknande initiativ 2024 och 2025 rann ut i sanden, vilket visar hur snabbt marknadshumöret kan vända. Osäkerheten talar för att dollarförsvagningen kan bli kortvarig.
PCE-siffror och Fed:s förändrade räntebild
På hemmaplan riktas blicken mot veckans PCE-siffror för april. Kärn-PCE (inflation rensad från energi och livsmedel, som ofta svänger kraftigt) låg i mars kvar på 2,8 procent, tydligt över Fed:s mål. En hög siffra kan öka pressen på centralbanken. Den här seglivade inflationen förklarar varför marknaden i större utsträckning räknar med en mer hökaktig Fed, det vill säga en centralbank som prioriterar att bekämpa inflationen genom högre räntor.
CME FedWatch visar nu att marknaden prisar in nära 40 procents sannolikhet för en räntehöjning före årets slut, en stor förändring jämfört med tidigare förväntningar om räntesänkningar. Den här omvärderingen ger dollarn stöd och talar för att nedgången kan begränsas. Förslaget att ”sälja out-of-the-money puts” innebär att sälja säljoptioner (derivat, alltså finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång) med lösenpris under dagens nivå. Strategin bygger på att dollarn inte faller kraftigt och att optionspremien kan behållas, men den innebär risk om dollarn ändå skulle falla tydligt.
