Handelskriget mellan USA och Kina svalnar när Kina håller Ryssland nära

• Kina tog emot Trump och Putin under samma vecka och gjorde vapenvilan i handeln mellan USA och Kina till en bredare geopolitisk signal.
• Toppmötet Trump–Xi gav löften med direkt koppling till handel: Boeing, jordbruk, oro kring sällsynta jordartsmetaller samt nya gemensamma handelsforum.
• Putins besök några dagar senare förstärkte Kinas och Rysslands strategiska samordning, med energi och bredare samarbete högt på agendan.
• För marknadsaktörer syns de tydligaste signalerna i kinesisk valuta, kinesisk teknik, energi, sällsynta jordartsmetaller och nästa kontrollpunkt i USA–Kina i september.

Kina tog emot ledarna för både USA och Ryssland inom sex dagar.

Trump lämnade Peking den 15 maj, Putin anlände den 19 maj. Besöken hänger ihop.

Trumps resa gav konkreta, handelsnära resultat: ett första kinesiskt åtagande att köpa 200 Boeing-plan, minst 17 miljarder dollar per år i amerikanska jordbruksinköp till och med 2028, samt två nya kanaler mellan regeringarna — ett handelsråd och ett investeringsråd. Vita huset uppgav också att ledarna enats om att bygga en ”konstruktiv relation med strategisk stabilitet”. Med ”strategisk stabilitet” menas här att minska risken för plötsliga politiska utspel som slår mot handel och finansmarknader.

Putins besök skickade en annan signal. Xi och Putin undertecknade ett gemensamt uttalande om att stärka den ”omfattande strategiska samordningen” och bevittnade undertecknandet av flera samarbetsdokument. Kinas utrikesdepartement uppgav att det var Putins 25:e Kinaresa, vilket visar hur ofta länderna möts.

Tillsammans visar besöken Pekings linje. Kina väljer inte mellan Washington och Moskva. Landet håller båda relationerna igång: handelssamtal med USA dämpar trycket, samtidigt som man behåller politiskt utrymme med Ryssland.

För marknaden är triangeln viktigare än något av toppmötena var för sig.

Från ”Liberation Day” till Peking

Relationen mellan USA och Kina såg annorlunda ut för ett år sedan.

Trumps tullpaket ”Liberation Day” i april 2025 ritade om spelplanen och följdes av bredare press via tullar, exportbegränsningar och kontroll över strategiska leverantörskedjor (alltså varor och komponenter som är avgörande för industri och försvar). Kina svarade med egna påtryckningsmedel, bland annat exportbegränsningar på sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska mineraler. Det slog mot branscher kopplade till försvar, bilindustri, elektronik och avancerad tillverkning. Reuters rapporterade att exporten av vissa ”tunga” sällsynta jordartsmetaller fortfarande låg mycket lågt även efter vapenvilan. Det visar hur Kina kan behålla förhandlingsstyrka och ändå ge viss lättnad.

Första pausen kom i Busan i oktober 2025. Trump och Xi möttes i cirka 100 minuter. Resultaten omfattade sänkta tullar kopplade till fentanyl (en syntetisk opioid som drivit USA:s drogkris), att Kina återupptog köp av amerikanska sojabönor samt en ettårig lättnad eller uppskjutning av begränsningar kring sällsynta jordartsmetaller.

Mötet i Peking i maj 2026 följde samma mall.

Toppmötet avslutade inte handelskriget. Det gjorde konflikten mer kontrollerad.

Det här fick Trump

Resultaten mellan USA och Kina var konkreta, men smala.

Trump fick tydliga handelspunkter som kan översättas till export, jobb och lugnare marknad:

• Flyg: Kina signalerade en beställning på 200 Boeing-plan.
• Jordbruk: Kina lovade större köp av amerikanska jordbruksvaror, bland annat sojabönor, till och med 2028.
• Tullar: USA sänkte tullar kopplade till fentanyl och pausade högre ”ömsesidiga” tullar i ett år. Med ömsesidiga tullar menas extra tullar som sätts som svar på motpartens tullar.
• Fentanyl: Kina skärpte kontrollen av så kallade prekursor-kemikalier, alltså ämnen som används för att tillverka droger.
• Handelskanaler: Parterna enades om nya gemensamma forum för handel och investeringar.

Båda ledarna fick något att visa upp. Kina stod för de större köp- och affärslöftena. USA backade mer från sin tidigare tullinje.

Som VT-analytikern Nayel noterade tidigare under veckan fanns tydliga begränsningar. Läget kring sällsynta jordartsmetaller var fortfarande oklart. Halvledare (datorchip) löstes inte. Taiwan låg utanför handelsramen.

Där regeringarna kunde enas om rena affärer gjorde de det. Där frågorna rörde makt och säkerhet sköt de upp dem.

Det här fick Putin – och vad det signalerar

Putins besök hade en annan tyngd.

Trumps möte handlade om att kyla ned handelskriget. Putins möte handlade om att visa att Ryssland fortfarande har en strategisk partner med global räckvidd.

Den officiella ramen var årsdagen av vänskapsavtalet mellan Kina och Ryssland. Innehållet var bredare: energi, teknik, handel och strategisk samordning.

Agendan omfattade bilaterala relationer (direkta relationer mellan två länder), strategiskt samarbete och internationella frågor. Energi var centralt eftersom Ryssland är en av världens största oljeproducenter, medan Kina är en av de största köparna av fossila bränslen.

Den länge försenade gasledningen Power of Siberia 2 kom också tillbaka i fokus. Enligt CNBC kan den föreslagna ledningen på 2 600 km transportera 50 miljarder kubikmeter gas per år från Rysslands Yamal-fält till Kina via Mongoliet. Men pris, finansiering och tidsplan är fortfarande olösta. Med gasledning avses ett rörsystem som för gas över långa avstånd.

Att ledningen inte är klar gynnar Peking.

Om Kina förhandlar fram bättre villkor på rysk energi stärks försörjningstryggheten. Om Kina drar ut på beslutet tvingas Moskva konkurrera om kinesisk efterfrågan. I båda fallen får Kina större förhandlingsutrymme.

Kina håller båda dörrarna öppna

Budskapet är enkelt: Kina väljer inte mellan Washington och Moskva. Kina använder båda relationerna för att stärka sin position.

USA:s linje bygger fortsatt på press. Tullar, exportbegränsningar, Taiwanpolitiken och risken för sanktioner finns kvar som verktyg. Kina svarar mer rörligt: man ger tillräckligt i handel för att dämpa trycket på kort sikt, men behåller sina strategiska valmöjligheter.

Putins besök gjorde detta tydligare. Peking visade att stabilare handel med Washington inte kräver att Kina ställer sig på Washingtons sida i säkerhets- och geopolitikfrågor.

Kina kan prata flygplan, jordbruk och marknadstillträde med USA, samtidigt som man håller energi, säkerhetsfrågor och diplomatisk samordning öppen med Ryssland. Peking gav Trump tillräcklig handelsstabilitet för att lugna marknaden och gav Putin tillräcklig diplomatisk synlighet för att visa att Kinas alternativ består.

Oklara konfliktytor

Toppmötet minskade risken för en snabb upptrappning, men tre konfliktytor är fortfarande olösta.

• Strategiska leverantörskedjor för teknik
  Sällsynta jordartsmetaller, halvledare (chip) och AI-kontroller hänger ihop. Kina har fördel i kritiska mineraler, medan USA har fördel genom exportbegränsningar på chip och AI (artificiell intelligens). Det gör kinesisk teknik, elbilar (EV), försvarsrelaterade bolag och chipkänsliga aktier sårbara för politiska rubriker.
• Taiwan och säkerhetsrisk
  Taiwan ligger utanför handelsvapenvilan. Forbes rapporterade att Xi varnade Trump för att Taiwanfrågan kan driva länderna mot ”konflikt” om den hanteras fel. En Taiwanrubrik kan snabbt ändra marknadssentiment i Kinarelaterade aktier, regional valuta, chipbolag och andra riskfyllda tillgångar, även om handelstonen är positiv.
• Energi och sanktionsrisk
  Putins besök håller risk kopplad till rysk olja, gas och sanktioner i fokus. Kina kan stabilisera handel med USA och samtidigt bevara energikanaler och diplomatiska kanaler med Moskva, vilket kan försvåra framtida amerikanska påtryckningar.

Marknadseffekten är inte jämn. Den kommer ofta plötsligt via försvarsaktier, Kinaexponerade tillgångar, regional valuta och chiprelaterade bolag.

Vad man ska räkna med

Tre spår pågår samtidigt:

September 2026 väntas Xi besöka Washington. Det blir nästa avgörande punkt för USA–Kina. Tre scenarier är möjliga:

• Vapenvilan håller och fördjupas. Båda sidor förlänger tullpauser och börjar ta i teknikrivaliteten. Det kräver genombrott som mötet i maj medvetet undvek.
• Vapenvilan håller men kör fast. Båda sidor talar om framsteg utan stora nya resultat. Kontrollerad friktion, varken upptrappning eller lösning.
• Vapenvilan spricker. Nya exportbegränsningar, en händelse kring Taiwan eller en ensidig tullhöjning utlöser motåtgärder. Cykeln startar om.

Energiaffärer mellan Kina och Ryssland. Leta efter detaljer om nya olje- och gaskontrakt, särskilt kring Power of Siberia 2. Villkoren visar om Kina säkrar rysk energi som ett skydd mot amerikansk press, eller om Kina använder förhandlingen för att hålla både USA och Ryssland konkurrerande om kinesiska affärer.

Dynamiken i FN:s säkerhetsråd. Inom sex månader har alla fyra andra permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd besökt Kina. Macron i december, Starmer i januari, Trump i maj och Putin i maj. FN:s säkerhetsråd är organet som hanterar internationell säkerhet, inklusive sanktioner.

Marknadseffekter

De största rörelserna lär komma där handelsvapenvilan möter strategiska påtryckningsmedel: valutor, teknik, energi och kritiska mineraler.

• Yuan och Kinaexponerade valutor
  Yuanen är den tydligaste temperaturmätaren på om marknaden tror att vapenvilan håller. En lugn ton mellan USA och Kina kan stärka riskviljan. Nya tullhot, prat om sanktioner eller Rysslandspress kan snabbt försvaga valutan. Med FX menas valutamarknaden.
• Kinesisk teknik och chipkänsliga bolag
  Mötet löste inte begränsningarna för AI-chip eller andra chiprestriktioner. HKTECH, kinesiska internetbolag och leverantörer med chipkoppling är fortsatt känsliga för amerikanska exportbesked eller kinesiska motåtgärder.
• Energimarknaden
  Putins besök är viktigast där Ryssland fortfarande har inflytande: olja, gas och rörledningsdiplomati (förhandlingar där energiinfrastruktur används som politiskt verktyg). Starkare samordning mellan Kina och Ryssland inom energi stärker Pekings möjlighet att hålla flera försörjningsvägar öppna utanför USA:s krets.
• Sällsynta jordartsmetaller och strategiska metaller
  Sällsynta jordartsmetaller är Kinas tydligaste verktyg i leverantörskedjan. En stramare exportsignal kan snabbt påverka försvar, elbilar, chip och leverantörskedjor för ren energi.

Jordbruk och Boeing är viktiga, men främst som kontrollpunkter för om löften faktiskt genomförs. Den större svängningen finns där handelspolitik möter strategisk makt.

Peking vill framstå som en nödvändig motpart i dagens globala ordning. Det har ekonomisk betydelse: signalen till marknaden är att Kina tänker vara central i stora samtal om handel, energi och säkerhet, oavsett vilken relation som står i centrum.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto