WTI-olja steg cirka 3,3 % på tisdagen, efter flera dagars uppgång, och närmade sig 100 dollar i spotthandeln (pris för omedelbar leverans). Stängningen låg nära 99,40 dollar och handeln fortsatte därefter runt 98,70 dollar. Senare noterades priset till 98,30 respektive 98,66 dollar.
Rörelsen kom efter att president Trump avvisat Irans senaste fredsförslag och kallat vapenvilan för ”otroligt svag”. Enligt uppgifter planerade han samtal med sitt nationella säkerhetsteam om möjlig förnyad militär insats samt att eskortera kommersiella fartyg genom Hormuzsundet (en viktig sjöled för oljetransporter).
Saudi Aramcos vd Amin Nasser sade att marknaden förlorar omkring 100 miljoner fat i utbud varje vecka. Han uppgav också att en återgång till mer normala förhållanden kan dröja till 2027 om störningarna fortsätter.
Onsdagens lagerstatistik från EIA (USA:s energimyndighet) väntas ge en uppdatering om USA:s oljetillgång under stängningen av Hormuzsundet. Förra veckans EIA-siffra visade att lagren minskade med 2,3 miljoner fat, jämfört med prognosen om 3,3 miljoner.
I 15-minutersdiagrammet var dagens öppning 95,14 dollar och Stochastic RSI (en teknisk indikator som visar om priset är överköpt eller översålt) låg nära 42. I dagsdiagrammet handlades WTI över 50-dagars EMA (exponentiellt glidande medelvärde, ett trendmått som väger senaste priser tyngre) nära 90,30 dollar och 200-dagars EMA runt 74,81 dollar, efter en rekyl ned från området kring 105 dollar.
Utbudsläget är fortsatt ansträngt inför sommarens högsäsong för bilkörning. Förra veckans EIA-rapport, publicerad den 6 maj 2026, visade att råoljelagren minskade med 2,1 miljoner fat, vilket signalerar att efterfrågan åter börjar springa ifrån utbudet. Det är en utveckling att följa noga, eftersom fler störningar snabbt kan pressa upp priserna igen.
OPEC+ (OPEC-länderna och deras samarbetspartner) håller fast vid sina produktionsneddragningar, vilket ger stöd åt priset och förstärker oron kring tillgången. Samtidigt visar ny amerikansk inflationsdata att kärn-KPI (inflation rensad för energi och livsmedel) ligger kvar över 3 %, vilket innebär att centralbanker fortsatt är känsliga för en ny energidriven inflationschock. Det talar för att en kraftig oljeuppgång kan mötas av stramare penningpolitik (till exempel högre räntor).
För handlare pekar detta mot fortsatt hög volatilitet (stora och snabba prisrörelser), vilket gör optionsstrategier extra intressanta. Att köpa långlöpta köpoptioner (rätt att köpa till ett bestämt pris längre fram) eller en ”bull call spread” (kombination av två köpoptioner för att sänka kostnaden) kan vara ett sätt att positionera sig för en möjlig utbudschock med begränsad risk. Omvänt kan man, givet att den implicita volatiliteten (marknadens förväntade framtida svängningar inprisade i optioner) fortfarande är hög, överväga att sälja kontantsäkrade säljoptioner vid en tydligare nedgång mot låga 80-dollar (man avsätter pengar för att kunna köpa om man blir tilldelad), för att få optionspremie och samtidigt sätta en attraktiv ingångsnivå.
Viktiga tekniska nivåer fungerar nu som tydliga psykologiska spärrar. Nivån 90 dollar är det första viktiga motståndet (en prisnivå där uppgång ofta bromsar). Nästa prövning blir om priset på nytt kan utmana zonen 95–100 dollar, ett område som tidigare fungerat som ett tak. Fokus ligger nu på kommande EIA-data och nyheter från Mellanöstern som nästa tänkbara drivkraft.
