Beth Hammack, chef för Federal Reserve Bank of Cleveland, sade på torsdagen i en intervju i en offentlig radiokanal att utsikterna för ekonomin är mycket osäkra. Hon sade att osäkerheten talar för en mer neutral inriktning i centralbankens penningpolitik (hur Fed styr ekonomin via räntor).
Hon sade att många känner av högre bensinpriser och att hon oroar sig för nya prisökningar framöver. Hon sade att högre priser begränsar hushållens möjlighet att konsumera och tvingar fler att göra svåra prioriteringar.
Osäkerhet talar för en neutral Fed-linje
Hon sade att kriget mot Iran kan påverka båda delarna av Feds uppdrag: låg inflation och hög sysselsättning, och att det kan göra att prisökningarna drar ut på tiden. Hon sade att Fed följer hur länge kriget pågår och noterade att hög inflation till slut kan dämpa efterfrågan (viljan och möjligheten att köpa).
Hammack sade att det fanns större samsyn vid Fed-mötet än vad det kan ha verkat. Hon sade att räntan kan bli oförändrad under en längre tid, men att hon inte kunde säga exakt hur länge.
Hon sade att arbetslösheten är låg och stabil, med en arbetsmarknad där få anställs och få sägs upp. Hon sade att Fed har legat över sitt inflationsmål i flera år, medan inflationsförväntningarna (vad hushåll och företag tror om framtida prisökningar) ändå är relativt stabila.
Hon sade att en för stor räntesänkning skulle kunna driva upp inflationen. Hon sade att osäkerhet om utsikterna också bör innebära försiktighet i politiken och att Fed vill vara så opolitiskt som möjligt.
Börsoro och utsikter om oförändrad ränta
Med den höga osäkerheten bedöms Fed hålla räntan oförändrad en längre tid. Målet för federal funds rate (Feds styrränta, alltså den ränta som styr andra korta marknadsräntor) på 5,25–5,50 procent väntas ligga kvar, särskilt eftersom den senaste inflationsrapporten för april 2026 visar att KPI (konsumentprisindex, ett mått på prisnivån för varor och tjänster) fortfarande är hög, 3,6 procent. Denna trögrörliga inflation gör att Fed knappast kan sänka räntan i närtid.
Det låsta läget i politiken, tillsammans med kriget i Iran, ökar svängningarna på marknaden. VIX (ett index som visar förväntade börsrörelser, ofta kallat “skräckindex”) ligger runt 22, tydligt över sitt historiska snitt. Handlare kan därför fokusera på strategier som tjänar på svängningar, snarare än en tydlig riktning.
Konflikten i Iran driver prispress, särskilt via energimarknaden. Det märks vid pumpen, och data visar att Brentolja har stigit till över 95 dollar per fat. Det påverkar både inflation och konsumtion och är därför en nyckelfaktor för Fed.
Även om arbetsmarknaden ser stabil ut med en låg arbetslöshet på 4,1 procent, syns det inte i starkt konsumentförtroende. Högre priser på nödvändiga varor pressar hushållsbudgetar och minskar utrymmet för annan konsumtion. Det skapar en svår avvägning: en stark arbetsmarknad talar emot räntesänkningar, men pressade hushåll talar också emot räntehöjningar.
Erfarenheterna från 2025, när marknaden ofta räknade med räntesänkningar som aldrig kom, bör påverka synen nu. Det stärker bilden av en Fed som har tålamod och är datapåverkad, det vill säga styrd av inkommande statistik. En snabb kursändring de kommande veckorna framstår som osannolik.
Därför bör positioner i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång, som räntor eller index) utgå från en miljö där räntan rör sig i ett intervall, men med risk för snabba rörelser vid geopolitiska nyheter. Optioner (avtal som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) på SOFR-terminer (terminskontrakt kopplade till SOFR, en amerikansk kort marknadsränta som ofta används som referens) antyder att marknaden inte räknar med ränteförändringar förrän tidigast sent i år. Det pekar på att sälja optioner för att få in optionspremie (ersättning man får när man säljer en option) kan vara en möjlig strategi, men den bör kombineras med skydd mot en snabb upptrappning i kriget.
