WTI-olja föll för tredje dagen i rad på torsdagen och handlades till 90,66 dollar. Nedgången kom efter uppgifter kopplade till fredssamtal mellan USA och Iran och spekulationer om att Hormuzsundet kan öppnas igen.
Al-Hadath skrev på X, med hänvisning till källor nära samtalen, att intensiva kontakter pågår för att stegvis öppna sundet igen. Hormuzsundet är en trång passage som cirka 20% av världens oljeflöden passerar.
Signaler från fredssamtalen
Uppgifter gör gällande att Teheran granskar USA:s senaste fredsförslag som formellt skulle avsluta kriget. Källor som Reuters hänvisar till säger att förslaget också skulle sätta ramarna för samtal om kärnenergi och kärnvapen (förhandlingar om Irans kärnprogram), en återöppning av Hormuzsundet samt ett slopande av USA:s sanktioner mot Iran (handels- och finansrestriktioner).
WTI har fallit omkring 17 dollar från förra veckans toppar. Priset ligger fortfarande nästan 40% över nivåerna före kriget, eftersom det ännu är oklart vad som händer med trafiken genom Hormuz.
Aktörer på marknaden inväntar tydliga besked om passagen öppnas. Det kan pressa olje- och gaspriserna närmare nivåerna före kriget.
Vi såg oljepriserna falla kraftigt i slutet av förra året när framsteg i fredssamtalen mellan USA och Iran blev offentliga. WTI-marknaden, som hade toppat över 107 dollar, föll till runt 90 dollar på de första spekulationerna om att Hormuzsundet skulle öppnas igen. Rörelsen drevs helt av förhoppningar om minskade spänningar.
Marknaden prissätter om efter avtalen
Nu när Hormuzavtalen är på plats har marknaden justerat prisbilden efter en ny verklighet med större utbud. Irans export har redan ökat med nästan 900 000 fat per dag sedan februari. Med WTI nu stabilt kring 78 dollar har den största geopolitiska riskpremien (ett extra prispåslag för osäkerhet) i stort sett försvunnit. Data över fartygspassager genom sundet är redan tillbaka på 95% av nivåerna före kriget, vilket bekräftar att denna viktiga rutt normaliserats.
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer ett underliggande pris, som olja) innebär det att perioden med hög förväntad prisrörlighet i optioner (”implicit volatilitet”, marknadens inprisade svängningar) som syntes under slutet av 2025 till stor del är över. Att ta in optionspremie (ersättning man får vid försäljning av optioner) genom strategier som covered calls (sälja köpoption mot ett innehav) eller short strangles (sälja både köp- och säljoption runt aktuellt pris) på olje-ETF:er (börshandlade fonder som följer oljepriset) kan nu vara mer attraktivt än att köpa dyrt skydd. Oljans volatilitetsindex OVX (mått på förväntade prisrörelser i oljeoptioner) visar samma sak och har fallit från toppar nära 55 under konflikten till en lugnare nivå i de låga 30-talen.
Fokus flyttas nu från geopolitiska rubriker till hur OPEC+ styr utbudet (länder som samarbetar om produktionen). Som svar på de nya iranska volymerna förlängde OPEC+ sina frivilliga produktionsminskningar vid aprilmötet, vilket gav stöd åt priset. Att handla kalenderspreadar (skillnaden mellan terminspriser med olika leveransmånader) för att dra nytta av förväntningar om ett stramare utbud framöver kan bli en nyckelstrategi de kommande månaderna.
Framåt är nedåtrisken från fred nu i stort sett fullt inprisad, men frågor om den globala efterfrågan återstår. Nyligen publicerade PMI-siffror för inköpschefer i Kinas tillverkningsindustri (en tidig indikator på konjunkturen) har varit svagare än väntat, vilket tyder på motvind för konsumtionen. Ytterligare prisrörelser lär därför främst drivas av breda makrofaktorer (räntor, tillväxt, inflation) snarare än de regionala konflikter som dominerade det senaste året.
