BNY:s Geoff Yu pekar på ökande press på statsfinanserna i Central- och Östeuropa som en viktig orsak till rörelser i regionens valutor och så kallade carry trades (strategier där man försöker tjäna på högre ränta i en valuta än i en annan). Han säger att ingen centralbank i regionen verkar redo att höja räntan, och att finanspolitiken (statens skatter och utgifter) innebär större risk för inflationsförväntningarna än kortsiktiga inflationsöverraskningar.
Rumänien beskrivs som landet med störst press, där regeringens fall ökar den kortsiktiga osäkerheten kring statsbudgeten. Landets dubbla underskott – stort underskott i statsbudgeten och underskott i betalningsbalansen mot omvärlden (bytesbalansen) – låg båda nära 8 procent av BNP i fjärde kvartalet 2025, samtidigt som realräntorna (ränta justerad för inflation) var låga.
Polen och Ungern rör sig också mot budgetbalanser med underskott i den övre delen av ensiffriga nivåer som andel av BNP. Båda har haft en bättre utveckling i bytesbalansen de senaste två åren, samtidigt som inflöden av utländska direktinvesteringar (FDI, långsiktiga företagsinvesteringar från utlandet) och transfereringar (pengar som flyttas utan direkt motprestation) bidrar till finansieringen. För Ungern lyfts transfereringar fram efter valet.
Yu räknar med att gemensamma inflationskrafter på kort sikt består på grund av yttre faktorer. Han väntar också att de finanspolitiska vägarna skiljer sig allt mer åt i regionen, vilket slår igenom i räntekurvor (räntor för olika löptider), valutaflöden (kapital som flyttas mellan valutor) och valutainnehav (hur investerare väljer att ha sina tillgångar fördelade mellan valutor).
Den finanspolitiska splittring som vi såg i Central- och Östeuropa i slutet av 2025 fortsätter att vara det dominerande temat för våra handelsstrategier. Centralbankerna i regionen är fortsatt tveksamma till att höja räntan, vilket gör att anpassningen i stället sker via valutorna. Vi bör positionera oss för att skillnaderna ökar de kommande veckorna.
Rumäniens obalanser i statsfinanser och mot omvärlden ger den tydligaste handelsmöjligheten. De dubbla underskotten, som redan närmade sig 8 procent av BNP i fjärde kvartalet 2025, visar få tecken på förbättring. Preliminära siffror för första kvartalet 2026 pekar på ett konsoliderat budgetunderskott på 7,8 procent. Vi ser den rumänska leun (RON) som den mest sårbara valutan, särskilt eftersom centralbanken har använt valutareserven (utländska tillgångar som kan säljas för att stödja valutan). Reserverna har fallit med nära 3 miljarder euro sedan januari för att bromsa nedgången.
Mot den bakgrunden bör vi överväga att köpa köpoptioner (call options, rätten men inte skyldigheten att köpa) i EUR/RON, för att positionera oss för en fortsatt försvagning av leun med tydligt begränsad risk. Den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar) i valutaparet har redan stigit från 8 till över 11 procent i år, vilket speglar en växande oro. Strategin gör att vi kan tjäna på en kraftig rörelse, samtidigt som den maximala förlusten begränsas till optionspremien (priset man betalar för optionen).
Polen och Ungern ger däremot en mer stabil bild, hjälpta av starkare externa balansräkningar som vi noterade i fjol. Polens överskott i bytesbalansen låg kvar på en stabil nivå under första kvartalet 2026, och färska FDI-siffror visar att Ungern lockade ytterligare 1,5 miljarder euro i investeringar till sin elbilssektor. Den motståndskraften gör polska zlotyn (PLN) och ungerska forinten (HUF) relativt sett mer attraktiva.
Det mest direkta sättet att handla på denna skillnad är via relativa positioner (relative value, att köpa ett land och samtidigt sälja ett annat för att fånga skillnaden), till exempel att gå lång PLN/RON eller HUF/RON via terminskontrakt (forward contracts, avtal om framtida köp/sälj till ett bestämt pris). Det isolerar Rumäniens specifika finanspolitiska svaghet från bredare marknadsrörelser som drivs av euron eller dollarn. Skillnaden mellan rumänska och polska tioåriga statsobligationsräntor har redan ökat med 60 räntepunkter (en räntepunkt = 0,01 procentenheter) sedan början av 2026, vilket bekräftar att marknaden prisar in en växande isärdragning.
