Guld (XAU/USD) steg till en enveckashögsta nära 4 700 dollar i den tidiga asiatiska handeln på torsdagen. Uppgången kom efter minskad oro för inflation (ökande priser), kopplat till optimism om ett fredsavtal mellan USA och Iran.
Bloomberg rapporterade på onsdagen att USA och Iran övervägde ett nytt förslag för att få slut på kriget. USA:s president Donald Trump sade att konflikten har ”mycket goda chanser att ta slut” och kan vara över före hans resa till Peking nästa vecka.
Ränteförväntningar och guld
Lägre oro för prisökningar kan öka tron på att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan sänka räntan. Lägre räntor minskar alternativkostnaden (att man avstår från ränteintäkter) för att hålla guld, som inte ger någon löpande avkastning.
Marknaden inväntar USA:s jobbrapport för april på fredag, som kan påverka Feds nästa räntebesked. Starkare sysselsättningssiffror kan stärka dollarn och pressa guldet, som prissätts i dollar.
Guld används ofta som värdebevarare och betalningsmedel och ses ofta som en trygg hamn (en tillgång som söks i oroliga tider). Det används även som skydd mot inflation och svagare valutor.
Centralbanker är de största guldköparna och kan köpa för att sprida riskerna i sina valutareserver. De ökade innehaven med 1 136 ton, värt cirka 70 miljarder dollar, under 2022 – den högsta årssiffran som noterats.
Kopplingar till dollar, statsobligationer och riskaptit
Guld rör sig ofta motsatt dollarn och amerikanska statsobligationer (US Treasuries). Det försvagas också ofta när aktier stiger och stärks vid börsfall.
Förra året, i maj 2025, närmade sig guldet 4 700 dollar på hopp om ett fredsavtal mellan USA och Iran. Optimismen pekade mot att Fed skulle kunna lätta på sin strama politik, vilket normalt gynnar metallen. Marknaden prisade in lättnad både från geopolitisk oro och höga räntor.
Nu, i maj 2026, har läget vänt efter att fredsprocessen föll sönder sent i fjol och spänningarna i Mellanöstern tog fart igen. Guldet har sedan hittat en ny botten och handlas nu omkring 5 150 dollar. Den förnyade konflikten har stärkt guldet som trygg hamn, en effekt som inte synts lika tydligt sedan centralbankernas stora köp 2022.
I fjol väntade marknaden räntesänkningar, men seg inflation har hållit Fed kvar i en stram linje. Styrräntan (Federal Funds Rate, den ränta som styr korta marknadsräntor i USA) har legat på 6,0 procent de senaste två kvartalen och uppgifter om ännu en höjning blir vanligare. Det gör det dyrt att äga en tillgång utan ränta, som guld.
Veckans amerikanska KPI-siffra för april 2026 (CPI, konsumentprisindex) visade att kärninflationen (inflation utan energi och livsmedel) låg på 3,9 procent i årstakt, vilket var en besvikelse för dem som hoppats på tydlig avmattning. Även förra veckans jobbsiffra utanför jordbruket (non-farm payrolls, antal nya jobb) visade en stark ökning på 280 000, vilket ger Fed få skäl att sänka räntan snart. En stark dollar bromsar därför ett större lyft i guldpriset.
