Commerzbank-ekonomerna Bernd Weidensteiner och Christoph Balz beskriver hur en tillträdande Fed-chef, Kevin Warsh, kan ändra USA:s penningpolitik (hur centralbanken styr räntor och likviditet) och påverka dollarn. De tar upp hans tidigare kritik mot Fed, hans stöd för ”trimmed mean”-inflation (ett inflationsmått där de största prisuppgångarna och prisfallen rensas bort för att ge en mer stabil bild) samt planer på en mindre Fed-balansräkning (centralbankens innehav av obligationer) med mindre framåtblickande vägledning (signaler i förväg om kommande räntebeslut).
De skriver att Warsh är mer optimistisk om inflationen än många i FOMC (Fed:s räntekommitté). Han kopplar det till produktivitetslyft från artificiell intelligens (AI) och till avregleringar samt skatteförändringar under Trump. De bedömer att den synen kan vara svår att samla FOMC kring, samtidigt som politiska påtryckningar mot Fed kan fortsätta.
Penningpolitik under Warsh
De räknar med tre räntesänkningar med start i slutet av året. De pekar också på att USA:s statsskuld har passerat 100 procent av BNP (bruttonationalprodukt, hela ekonomins värde under ett år) och att stigande ränteutgifter tar en större del av statsbudgeten, vilket enligt dem kan leda till en gradvis försvagning av Fed:s oberoende.
Med en tillträdande Fed-chef som Kevin Warsh ser vi en tydlig förändring i sikte. Hans fokus på att AI kan dämpa inflationen antyder att han kan vilja sänka räntan även om inflationen ligger över målet. Det står i kontrast till den senaste KPI-rapporten för april (konsumentprisindex, ett vanligt inflationsmått), som visade att kärninflationen (inflation utan energi och livsmedel, som ofta svänger kraftigt) fortsatt ligger högt på 3,1 procent, vilket gör vägen framåt osäker.
Warshs argument för räntesänkningar får visst stöd av högre produktivitet: produktiviteten utanför jordbruket (produktion per arbetad timme i större delen av ekonomin) steg med 2,5 procent under första kvartalet. Handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på ett underliggande pris, som räntor eller valutor) bör därför räkna med en mjukare linje, men också att det blir svårt att få igenom beslut i FOMC, vilket kan öka svängningarna på marknaden. Det talar för positionering inför framtida räntesänkningar, men med skydd mot kortsiktigt motstånd från mer ”höklika” ledamöter (som vill hålla räntan högre för att pressa inflationen).
Handelsimplikationer för räntor
Marknaden har redan prisat in räntesänkningar mot slutet av året, men exakt timing är fortfarande oklar. Det kan vara värt att titta på derivat som SOFR-terminer (terminskontrakt kopplade till den korta referensräntan SOFR) för att positionera sig för lägre korta räntor i slutet av 2026 och början av 2027. Optioner på statsobligations-ETF:er (börshandlade fonder som följer amerikanska statsobligationer) kan också användas för att ta ställning för fallande marknadsräntor utan att ta hela risken i en direkt obligationsposition.
Politiska krav på lägre räntor är en faktor, särskilt när USA:s statsskuld nu ligger över 102 procent av BNP. En liknande situation fanns på 1970-talet, då politiskt inflytande bidrog till sämre penningpolitiska beslut. Den historiska erfarenheten stärker bilden av att Fed:s oberoende kan försvagas, vilket på sikt kan tala för lägre räntor.
En väntat mjukare Fed-linje får sannolikt följder för dollarn. Om Fed blir mer inriktat på räntesänkningar, drivet av både AI-optimism och politiska tryck, pekar det mot en svagare valuta. Handlare kan förbereda sig genom att se över optioner eller terminskontrakt för att kunna tjäna på en nedgång i dollarn mot en korg av andra stora valutor.
