Nya Zeelands arbetskostnadsindex steg med 0,5 % jämfört med föregående kvartal under första kvartalet. Det var högre än väntade 0,4 %.
Utfallet visar att arbetskostnaderna ökade snabbare än prognosen under kvartalet. Siffran jämför den faktiska ökningen med den tidigare bedömningen för första kvartalet.
Konsekvenser för inflation och penningpolitik
Med facit i hand för första kvartalet 2025 var det högre arbetskostnadsindexet en tydlig signal om att inflationen var fortsatt hög. Det stärkte bilden att Nya Zeelands centralbank (RBNZ) skulle behöva vänta med eventuella räntesänkningar. Den så kallade hökaktiga linjen, alltså en mer restriktiv hållning med fokus på att hålla räntan hög för att pressa ned inflationen, skulle sannolikt bestå längre än marknaden räknade med då.
Som följd borde handlare ha övervägt att köpa köpoptioner i nyzeeländsk dollar (NZD) eller sälja säljoptioner i NZD. En köpoption ger rätten (men inte skyldigheten) att köpa till ett förutbestämt pris, medan en säljoption ger rätten att sälja. Strategin hade gynnats av en starkare NZD när förväntningar om räntesänkningar sköts på framtiden. Till exempel fick valutaparet NZD/USD, som låg runt 0,61 i början av 2025, stöd när ränteskillnaden mot USA (skillnaden mellan ländernas räntenivåer, som påverkar kapitalflöden) förblev gynnsam.
Den restriktiva bilden bekräftades senare när RBNZ lät sin styrränta (Official Cash Rate, centralbankens viktigaste korta ränta) ligga kvar på 5,50 % även under andra kvartalet 2025. Beslutet påverkades av att inhemsk inflation var trögrörlig, bland annat via arbetskostnaderna. Historiskt tenderar NZD att utvecklas starkt när RBNZ håller räntan oförändrad samtidigt som andra centralbanker överväger sänkningar.
För räntehandlare signalerade siffran att man kunde sälja terminskontrakt på nyzeeländska statsobligationer. Högre löneinflation (snabbare ökning av löner och arbetskostnader) brukar innebära att marknadsräntor stiger, vilket i sin tur pressar ned obligationspriser. Den nyzeeländska tvååriga swapräntan, ett marknadsbaserat mått på förväntningar om framtida räntor där parter byter fast ränta mot rörlig, låg kvar över 5 % efter publiceringen och stödde den tolkningen.
Arbetskostnadsrapporten var en tidig indikator för inflationsutvecklingen 2025. Efterföljande KPI-siffror (konsumentprisindex, ett mått på prisökningar i ekonomin) för första kvartalet 2025 bekräftade att inflationen inte föll tillräckligt snabbt och låg i årstakt över 3,5 %. Det förstärkte berättelsen om “högre räntor under längre tid”, som handlare borde ha tagit höjd för veckorna efter nyheten om arbetskostnaderna.
