IMF:s chef Kristalina Georgieva sade att inflationen redan stiger och att världsekonomin kan få ett ”mycket sämre utfall” om kriget i Mellanöstern fortsätter in i 2027. Reuters rapporterade hennes kommentarer på tisdagen.
Hon beskrev ett scenario där oljepriset når omkring 125 dollar per fat till 2027. Enligt henne kan det pressa upp inflationen ytterligare.
Oljepriser och inflationsrisker
Georgieva sade att IMF:s ”negativa scenario” redan håller på att bli verklighet, eftersom konflikten fortsätter och oljan väntas ligga runt eller över 100 dollar per fat. Hon kopplade detta till ökande inflationspress, alltså att priserna i ekonomin stiger snabbare.
Hon sade att långsiktiga inflationsförväntningar fortfarande är stabila, det vill säga att hushåll och marknader fortsatt tror på ungefär samma inflation på sikt. Hon sade också att de finansiella villkoren inte stramas åt, vilket betyder att det ännu inte blivit tydligt dyrare eller svårare att låna. Men detta kan ändras om kriget fortsätter.
Hon varnade för att om oljan når 125 dollar per fat kan inflationen stiga och inflationsförväntningarna ”lossna”. Det innebär att marknaden slutar tro att inflationen går att få tillbaka till normala nivåer, vilket kan driva upp både priser och räntor och försämra ekonomin.
Positionering för högre räntor under längre tid
Brent-terminer med leverans i juli har stigit över 110 dollar per fat, en tydlig uppgång efter nya oroligheter nära viktiga sjöfartsleder. Terminer är avtal om köp eller försäljning till ett bestämt pris vid ett framtida datum. En möjlig strategi är att ta en lång position, alltså att satsa på uppgång, i oljeterminer eller köpa köpoptioner på energi-ETF:er. En köpoption ger rätten, men inte skyldigheten, att köpa till ett visst pris. En ETF är en börshandlad fond som följer en korg av tillgångar, här energibolag. Vägen mot 125 dollar framstår som mer sannolik om läget inte förbättras.
Förra månadens kärn-KPI, som kom in på 4,2 procent i årstakt, visar enligt texten att inflationen biter sig fast. Kärn-KPI är inflation utan mer svängiga priser som energi och livsmedel. Federal Reserve har signalerat en stramare linje, det vill säga större vilja att hålla räntan hög för att dämpa inflationen, vilket minskat förväntningar om räntesänkningar 2026 och påverkat prissättningen i ränteterminer. Ränteterminer är kontrakt som speglar marknadens syn på framtida räntor. Texten nämner även säljoptioner på räntekänsliga obligations-ETF:er med lång löptid. En säljoption ger rätten att sälja till ett visst pris. Lång löptid innebär att obligationspriserna ofta rör sig mer när räntorna ändras.
Oroen syns också i VIX-index, som har legat över 25. VIX mäter förväntade börssvängningar, ofta kallat ”skräckindex”. En hög nivå brukar tolkas som stress på marknaden. Det kan öka behovet av skydd i portföljen, exempelvis genom att köpa säljoptioner på stora index som S&P 500 för att minska risken vid börsfall.
Texten pekar också ut risken att inflationsförväntningarna ”lossnar” som en central fråga. Derivatmarknaden, alltså handel i kontrakt vars värde bygger på andra tillgångar, börjar enligt texten prisa in ett läge med ”högre räntor längre”. Det betyder att räntorna kan förbli höga en längre period, möjligen in i 2027, och att strategier som bygger på en snabb återgång till mer normala villkor får motvind.
