Kina har för första gången formellt aktiverat sin så kallade Blocking Statute från 2021. Den riktas mot nya amerikanska sanktioner mot fem kinesiska raffinaderier som kopplas till affärer med iransk olja.
Åtgärden förbjuder aktörer i Kina att följa de amerikanska besluten. Det skapar en direkt konflikt mellan USA:s sanktionskrav och kinesiska lagkrav.
Första gången lagen används
Tredje parter som följer USA:s sanktioner kan nu få juridiska problem enligt kinesiska regler. Syftet är att minska effekten av USA:s så kallade sekundära sanktioner, det vill säga straffåtgärder mot företag utanför USA som handlar med personer eller bolag som USA har sanktionerat.
Lagen ska avskräcka från att följa vad Kina beskriver som omotiverade sanktioner med extraterritoriell räckvidd, alltså att ett land försöker tillämpa sina regler utanför det egna territoriet. Signalen är att det inte alltid är lägst risk att rätta sig efter amerikanska restriktioner.
Utvecklingen kommer inför ett planerat toppmöte mellan Xi Jinping och Donald Trump. Artikeln pekar på att Kina kan införa fler motåtgärder om liknande tvister fortsätter.
Bevaka marknadsvolatiliteten
Draget påverkar oljepriset direkt, eftersom det gäller raffinaderier som bearbetar iransk olja som USA har försökt hålla borta från marknaden. Det kan i teorin innebära mer utbud och press nedåt på priserna, men högre geopolitisk risk inför det planerade Xi–Trump-mötet kan samtidigt lägga ett golv under priset. Handeln i Shanghai INE:s oljeterminer i yuan har ökat med 15 procent den senaste månaden, vilket tyder på ett skifte. (Terminer är standardiserade kontrakt där man köper eller säljer en råvara till ett bestämt pris vid en framtida tidpunkt.)
Följdeffekterna för tredje parter som internationella banker och rederier behöver bevakas. Deras juridiska risker ökar, vilket gör det svårare att bedöma motpartsrisk, alltså risken att den man gör affärer med inte kan eller vill fullfölja. Osäkerheten syns i bredare marknadsoro: VIX, ett index som ofta används som mått på förväntade börssvängningar, steg över 10 procent i förra veckan efter en lugnare period.
I ett större perspektiv handlar detta om en snabbare ”avdollarisering”, alltså att handel och finans i mindre grad sker i amerikanska dollar. Kina visar att det kan bygga ett system där viktiga råvaror prissätts och handlas utanför dollarn. För strategier med derivat, alltså finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång (som valuta eller olja), kan det tala för långsiktiga positioner som gynnas om dollarn försvagas mot en korg av asiatiska valutor.
