GBP/USD föll på måndagen när spänningarna i Mellanöstern ökade, efter att Iran varnat USA:s flotta för att gå in i Hormuzsundet. Det spekulerades också i att Teheran avfyrat robotar mot ett amerikanskt krigsfartyg. Paret handlades till 1,3531, ned 0,34%.
Pundet vände ned efter tidigare uppgångar och fortsatte rekylen från fredagens toppar över 1,3650. Kursen sjönk till dagens lägsta nivåer under 1,3550 när efterfrågan ökade på den ”säkra” amerikanska dollarn (en valuta som investerare ofta söker i oroliga tider).
Spänningar i Mellanöstern driver flöden till ”säkra” tillgångar
I en separat rörelse steg GBP/USD över 1,3600 med mer än 0,50% när dollarn försvagades för andra dagen i rad. Detta kom efter spekulationer om att japanska myndigheter ingrep på valutamarknaden för att stödja yenen (så kallad valutaintervention, när en centralbank eller stat köper eller säljer valuta för att påverka kursen).
Som mest handlades paret till 1,3650, upp 0,38% och nära en tio veckors högsta nivå. Uppgifterna tillskrevs FXStreet Team, en grupp ekonomijournalister och valutaspecialister.
Liknande dragkamp syntes 2025, då motstridiga rubriker gav ryckiga rörelser för pundet. Geopolitiska utspel i Hormuzsundet stärkte dollarn som ”säker” valuta, medan japanska åtgärder för att stödja yenen försvagade dollarn dagen därpå. Denna snabba kast i kursen visade hur fort den viktigaste drivkraften för GBP/USD kan skifta.
En liknande utveckling syns nu i maj 2026 och skapar osäkerhet kring dollarn. Förnyade motsättningar i Sydkinesiska havet, där nästan en tredjedel av världens sjöhandel passerar, ökar efterfrågan på ”säkra” tillgångar. Det påminner om riskerna kring Hormuz i fjol och kan begränsa en större uppgång för GBP/USD på kort sikt.
Centralbanksingrepp lägger ytterligare ett lager
Samtidigt hörs återkommande rykten om att Kinas centralbank, People’s Bank of China, aktivt försöker bromsa att yuanen tappar i värde. Om staten i stor skala skulle sälja dollar för att stötta yuanen skulle det tynga den amerikanska valutan. Det innebär att dollarn pressas från två håll: geopolitiska risker som gynnar ”säkra” valutor, och möjliga centralbanksflöden som verkar i motsatt riktning.
På den brittiska sidan är bilden också komplicerad, vilket talar för större svängningar. Senaste inflationssiffran (KPI, ett mått på prisökningar för hushåll) i Storbritannien kom in högre än väntat på 3,1%, vilket gör det svårare för Bank of England att signalera räntesänkningar. Att inflationen biter sig fast kan ändå ge pundet visst stöd.
I USA visar ekonomin fortsatt styrka. Den senaste jobbrapporten (Non-Farm Payrolls, antal nya jobb utanför jordbrukssektorn) visade 265 000 nya jobb. Skillnaden mellan ekonomierna har gjort att terminsmarknaden för styrräntan (Fed funds futures, kontrakt som speglar förväntningar på Federal Reserves ränta) bara prisar in en möjlig räntesänkning under resten av 2026. En sådan skillnad i penningpolitik – en mer avvaktande Bank of England och en hårdare Federal Reserve – brukar gynna dollarn.
Mot bakgrund av dessa motkrafter bör handlare räkna med större kursrörelser snarare än en tydlig trend. Den förväntade svängningen (implied volatility, marknadens förväntan om kommande rörelser, här avläst via optionspriser) i GBP/USD-optioner, mätt med Cboe Sterling Volatility Index (BPSVIX), har redan stigit till en tre månader högsta nivå på 9,2%. Strategier som kan tjäna på ökade svängningar, som att köpa en straddle eller strangle (optionsupplägg som gynnas när kursen rör sig mycket oavsett riktning), kan därför vara mer försiktigt än att satsa på en varaktig rörelse åt något håll de kommande veckorna.
