USA-dollarn steg mot de stora valutorna på måndagen. Dollarindex (DXY), som mäter dollarns värde mot en korg av ledande valutor, tog sig tillbaka över 98,00 efter en studs från 97,70 i fredags, men låg kvar i den nedre delen av den senaste handelsintervallet.
De verbala spänningarna mellan USA och Iran ökade efter att president Donald Trump sagt att en plan för att frigöra fartyg som fastnat i Iran skulle inledas på måndagen. Trump gav inga fler detaljer, medan Teheran sade att ett amerikanskt militärt inträde i Irans vatten skulle bryta vapenvilan och mötas med ”full styrka”.
Dollarn stärks när spänningarna ökar
Oljepriserna steg efter Trumps besked. Den amerikanska referensoljan West Texas Intermediate (WTI), en standard för priset på amerikansk råolja, handlades några cent under 100 dollar. Det minskade viljan att köpa mer riskfyllda tillgångar och pressade euron och den japanska yenen.
I den amerikanska statistik-kalendern låg fokus på industrins orderingång i mars (Factory Orders), som visar hur mycket nya beställningar industrin fått. Senare under veckan skulle marknaden följa jobbsiffror för april, inklusive fredagens Nonfarm Payrolls, som är den viktigaste månatliga siffran över antalet nya jobb utanför jordbrukssektorn i USA.
Jobbsiffrorna var i fokus efter förra veckans möte i Federal Reserve (Fed), USA:s centralbank. Mötet signalerade en mer ”hökaktig” hållning, alltså att Fed lutar mot stramare politik och högre räntor. Tre ledamöter reserverade sig mot att ta med en ”lättnadsbias” i uttalandet, det vill säga en antydan om att räntan kan sänkas framöver.
Marknadens drivkrafter förändras
Förra årets konfliktoro drev WTI upp mot 100 dollar, vilket slog mot ekonomier som importerar mycket energi. I dag handlas WTI betydligt lugnare kring 81 dollar per fat, eftersom de specifika geopolitiska riskerna har minskat och den globala produktionen blivit mer stabil. Det innebär att prissättningen av valutaderivat, alltså finansiella kontrakt vars värde följer en valuta (till exempel optioner och terminskontrakt), normalt blir mindre känslig för rubriker från Mellanöstern och mer styrd av utbud och efterfrågan i ekonomin.
Fed:s ”hökaktiga” ton 2025 var en viktig drivkraft bakom en starkare dollar. Nu, efter en längre period med stram penningpolitik, tyder nyare data på att ekonomin börjar bromsa. En svagare jobbstatistik kan öka sannolikheten för en mer ”duvaktig” omsvängning, alltså att Fed blir mer inriktad på räntesänkningar och stöd för tillväxt.
Mot den bakgrunden kan strategier som fungerade 2025 vara mindre relevanta nu. Lägre energikostnader hjälper Europa, och om Fed närmar sig räntetoppen kan positioner i derivat, som att köpa köpoptioner på EUR/USD för att ta betalt på en starkare euro, bli mer intressanta. Samtidigt finns risk för kraftiga rörelser i yenen: om Fed bekräftar en lättare linje kan så kallade carry trades snabbt rullas tillbaka, det vill säga affärer där investerare lånar i en valuta med låg ränta och placerar i en med högre ränta.
