UOB räknar med att ECB i stort sett håller penningpolitiken oförändrad, med en enda räntehöjning på 25 punkter vid mötet den 11 juni. Banken pekar på en stram arbetsmarknad och finanspolitiska buffertar (att staten har ekonomiskt utrymme i budgeten) som kan göra att ekonomin klarar en begränsad höjning.
UOB prognostiserar att inflationen i euroområdet toppar över 3,0 % under fjärde kvartalet 2026 och därefter faller under 2,0 % under 2027. Man säger att den underliggande inflationen (inflation rensad för mer tillfälliga effekter, ofta energi och livsmedel) sjönk i april, men att enkäter visar att företags och hushålls prisförväntningar stiger. Det kan göra att inflationen biter sig fast längre.
Inflationsutsikter och energirisker
Man bedömer att konflikten i Mellanöstern dämpar aktiviteten, men att effekten på tillväxten blir begränsad. UOB ser energipriser som den viktigaste källan till inflationstryck och kopplar utsikterna på medellång sikt till hur stor och hur långvarig energichocken blir, samt indirekta effekter och så kallade andrarundeeffekter (när högre priser leder till exempelvis högre lönekrav som senare pressar upp priserna ytterligare).
UOB säger att riskbilden lutar åt ett ytterligare åtstramningssteg i år. Samtidigt är räntebanan (den förväntade vägen för styrräntan framåt) osäker och beror i hög grad på rörelser på råvarumarknaderna.
Givet läget positionerar vi oss för en enda räntehöjning på 25 punkter från ECB den 11 juni. Den senaste preliminära inflationsuppskattningen (en snabb, tidig beräkning) för euroområdet i april 2026 landade på 2,7 %. Med arbetslösheten kvar på rekordlåga 6,5 % har ECB utrymme att agera. Den kommande höjningen förefaller redan vara inprisad i de korta räntekontrakten (terminer som speglar marknadens förväntningar på räntor på kort sikt).
Strategi efter junimötet
Den viktigaste möjligheten ligger i vad som händer efter juni, eftersom marknadsprissättningen nu antyder cirka 40 punkters åtstramning till årets slut, vilket signalerar chans till en andra höjning. Vi ser att den motståndskraftiga ekonomin kan absorbera en enda höjning, men tror att energirisker begränsar ECB:s vilja att gå längre. Det talar för att positioner i räntederivat (finansiella kontrakt vars värde styrs av räntor) som går emot fler höjningar under andra halvåret 2026 kan vara intressanta, exempelvis att sälja Euribor-terminer med förfall i december 2026 (ett sätt att tjäna på att räntorna inte stiger så mycket som marknaden tror).
Ser man tillbaka visade ECB:s försiktiga paus under större delen av 2025 en ovilja att strama åt för mycket när tillväxten var skör. Det historiska sammanhanget talar för att junihöjningen är en riktad justering mot en seg inflation, snarare än starten på en ny aggressiv räntecykel. Därför kan man överväga upplägg som så kallade receiver-ränteswappar (ränteswappar där man tar emot fast ränta och betalar rörlig), vilket innebär att man räknar med att rörliga räntor inte stiger lika mycket som marknaden väntar efter juni.
Osäkerheten är fortsatt mycket hög, särskilt när nya spänningar i Mellanöstern har drivit upp Brent (ett globalt riktmärke för oljepris) till över 95 dollar per fat. Det ökar risken för en oväntad signal från ECB, vilket gör optionsstrategier intressanta. Att köpa volatilitet (positionera sig för större prisrörelser) via en så kallad straddle (en optionsposition med både köp- och säljoption på samma nivå och löptid) i Euro Stoxx 50 eller genom EUR/USD-optioner kan ge vinst vid en stor marknadsrörelse, oavsett riktning.
En enda räntehöjning, en ”one-and-done”, kan i slutänden tolkas som duvaktig (mer mjuk linje kring räntor) av valutamarknaden, särskilt om Federal Reserve signalerar fler höjningar. Om ECB:s besked den 11 juni bekräftar att inga fler höjningar planeras kan euron försvagas. Handlare bör vara beredda att använda optioner för att positionera sig för en möjlig nedgång i EUR/USD (växelkursen mellan euro och amerikansk dollar) efter beskedet.
