USD/JPY föll från nära 160 till strax under 157. Rörelsen kopplas till sannolikt japanskt valutaingripande (när myndigheter köper eller säljer valuta för att påverka kursen) på torsdagskvällen i Asien. Uppskattningar baserade på Bank of Japans uppgifter om inlåning på löpande konton och förändringar i penningmarknadens positioner pekar på cirka 5–6 biljoner yen, ungefär 32–38 miljarder dollar.
Den uppskattade storleken är i linje med ingreppen i april 2024 och oktober 2022. Den fortsatta utvecklingen för USD/JPY beskrivs som beroende av penningpolitiken: om Federal Reserve (USA:s centralbank) blir mer mjuk i sin hållning (signalerar lägre räntor) och om Bank of Japan höjer styrräntan.
Ingreppets storlek och marknadseffekt
MUFG:s huvudscenario utgår från två räntehöjningar från Bank of Japan, i juni och december i år. Med detta som grund, och med minskad spänning i Hormuzsundet, väntas USD/JPY gradvis sjunka mot 152.
Vi ser ett återkommande mönster i USD/JPY: paret testar åter nivåer i övre 150-talet, vilket ökar risken för att japanska myndigheter ingriper. Ser vi tillbaka på 2025 bedöms tjänstemän ha gått in med cirka 5–6 biljoner yen när kursen närmade sig 160. Det liknar tidigare stora försvar av yenen i oktober 2022 och april 2024.
Risken för ingripande är viktig, eftersom den kan ge snabba och kraftiga fall i valutaparet. Data från finansdepartementet visar att man är beredd att använda stora belopp; under en period 2024 uppgick ingreppen till över 9 biljoner yen. För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång, här en valutakurs) innebär det att kostnaden för skydd mot en snabb nedgång i USD/JPY via optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) är central att följa.
Skillnader i penningpolitik och positionering
Den viktigaste drivkraften är den stora ränteskillnaden mellan USA och Japan. Med Federal Reserves styrränta runt 5,50% och Bank of Japans ränta nära 0,1% fortsätter det att vara lönsamt att hålla dollar i stället för yen genom så kallad carry trade (att låna i en valuta med låg ränta och placera i en valuta med högre ränta). Detta stöd gör en varaktig nedgång mindre sannolik utan en tydlig policyförändring.
Samtidigt bedöms Bank of Japan närma sig fler räntehöjningar. Japans kärninflation (inflation rensad från mer svängiga komponenter, ofta energi och livsmedel) har legat över centralbankens mål på 2% i över ett år och ligger nu på 2,2%, vilket ökar pressen på beslutsfattarna. Det ökar också sannolikheten att en oväntad räntehöjning kan stärka yenen snabbt.
Mot den bakgrunden kan handlare överväga att köpa säljoptioner (put options, som ger rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på USD/JPY. Strategin ger en förutbestämd risk och kan gynnas av en snabb nedgång driven av myndighetsåtgärder mot nivån 152. Den kan också dra nytta av ökad volatilitet (starkare och snabbare prisrörelser) som ofta uppstår när hot om ingripanden ökar, utan obegränsad förlust om kursen fortsätter upp.
På andra sidan talar fortsatt hög inflation i USA, senast 3,1% i årstakt, för att Federal Reserve inte har bråttom att sänka räntan. Det stärker bilden att en nedgång i USD/JPY sannolikt blir gradvis och motståndsfylld. En snabb och stor kollaps framstår därför som mindre sannolik än en serie kraftiga men mer begränsade nedgångar efter officiella åtgärder.
