Guld steg på torsdagen till cirka 4 620 dollar, upp 1,67 procent, efter att ha noterat en månads-lägsta nivå på 4 510 dollar på onsdagen. Priset var ändå på väg mot en andra månadsnedgång i rad.
Uppgången kom efter en svagare amerikansk dollar sedan Tokyo skärpt varningarna om möjlig valutaintervention (att myndigheter går in och köper eller säljer valuta för att påverka växelkursen). Dollarindex, som mäter dollarns styrka mot en korg av stora valutor, låg nära 98,28, ned 0,68 procent.
Geopolitisk risk står fortsatt i fokus
Den geopolitiska risken fortsatte att dominera efter att USA sagt att man tänker behålla en marin blockad av Iran tills ett kärnenergiavtal nås. Man övervägde även en plan för att åter öppna Hormuzsundet, samtidigt som man försöker skydda energiflöden och behålla pressen mot iranska hamnar.
Högre oljepriser ökade oron för inflation (bred prisuppgång i ekonomin), vilket kan hålla räntorna höga och tynga guld som inte ger någon löpande avkastning (ingen ränta eller utdelning). Federal Reserve, USA:s centralbank, lämnade styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent efter omröstningen 8–4, den största oenigheten sedan 1992.
Marknaden prisade in oförändrade räntor till och med 2026, medan sannolikheten för en räntehöjning till april 2027 steg till 23,8 procent från 0,8 procent en vecka tidigare. Jerome Powells mandatperiod löper ut den 15 maj, och Kevin Warsh inväntar en omröstning i hela senaten.
USA:s tillväxt under första kvartalet 2026 uppgavs vara 2,0 procent i årstakt (omräknat till annualiserad takt), jämfört med 0,5 procent tidigare och 2,3 procent väntat. I mars steg PCE-inflationen (centralbankens föredragna inflationsmått baserat på hushållens konsumtion) med 0,7 procent månadsvis, medan kärn-PCE (samma mått men utan energi och livsmedel, som ofta svänger mycket) steg 0,3 procent. År 2022 köpte centralbanker totalt 1 136 ton guld, motsvarande cirka 70 miljarder dollar.
