Reuters rapporterade på onsdagen, med hänvisning till en tjänsteman i Vita huset, att USA:s president Donald Trump träffade ledande chefer från Chevron och andra stora energibolag för att diskutera de globala oljemarknaderna under konflikten i Mellanöstern.
Tjänstemannen uppgav att Trump diskuterade åtgärder med oljebolagen för att vid behov kunna upprätthålla blockaden mot Iran i flera månader.
Trumps kontakter med energibolag
Efter uppgifterna stärktes dollarindexet och låg senast på 98,85, upp 0,26 procent för dagen. (Dollarindex är ett mått på dollarns värde mot en korg av andra stora valutor.)
Vi bedömer att den mest direkta effekten syns i derivat kopplade till råolja, alltså finansiella kontrakt vars värde följer oljepriset, som terminer och optioner. Hot om minskat utbud skapar normalt ett uppåttryck på priset.
Den förväntade svängigheten, så kallad implicerad volatilitet (marknadens inprisade förväntan på framtida prisrörelser), i optioner på WTI-olja har redan stigit till 38 procent. Det är en tydlig ökning från snittet på 22 procent under första kvartalet 2026. Det gör köpoptioner, eller en köpoptionsspread (en strategi där man köper en köpoption och säljer en annan för att sänka kostnaden men också begränsa uppsidan), på oljeterminer till ett sätt att ta höjd för möjliga prishopp med tydligt avgränsad risk.
Dollarstyrka och ”säker hamn”-flöden
Vidare kan man räkna med en starkare dollar, som historiskt ofta fungerar som en ”säker hamn” vid global oro, det vill säga en tillgång som investerare söker sig till när risken ökar. DXY (samma dollarindex) har redan tagit sig över 106,00-nivån för första gången i år, en reaktion på att kapital flyttas till amerikanska marknader. Långa positioner i dollar (att man tjänar på att dollarn stiger) mot valutor i länder som importerar olja kan därför utvecklas väl.
