WTI steg för tredje dagen i rad och handlades nära 96,90 dollar per fat under den asiatiska handeln på onsdagen. Priserna gick upp när oron för utbudet ökade efter att samtal mellan USA och Iran stoppat upp och Hormuzsundet i praktiken förblev stängt. (Hormuzsundet är en smal passage som är avgörande för oljetransporter från Persiska viken.)
USA:s president Donald Trump sade att Iran bett USA att häva sin marina blockad av sundet medan förhandlingarna fortsätter. Stängningen har stoppat cirka 20% av världens oljetransporter.
Utbudsrisken ökar
USA ökade trycket mot Iran, bland annat med möjliga sanktioner (straffåtgärder) mot kinesiska raffinaderier (anläggningar som gör råolja till bensin och diesel) med koppling till Teheran. USA övervägde även åtgärder mot länder som betalar transitavgifter (avgifter för passage) för att ta sig genom Hormuz.
Förenade Arabemiraten väntas lämna Opec den 1 maj, rapporterade Reuters på tisdagen. Enligt uppgifterna kopplas beslutet till Iran-konflikten och växande splittring bland Gulfstaterna.
USA:s finansminister Scott Bessent sade att lagren på Kharg Island (Irans viktigaste exportknutpunkt för olja) var nära fulla, vilket kostar Iran cirka 170 miljoner dollar per dag i uteblivna intäkter. Han sade att finansdepartementet sanktionerat stora delar av Irans ”skuggflotta” (tankfartyg som används för att kringgå sanktioner) och varnade för att köpare av iransk olja kan stängas ute från det amerikanska banksystemet.
När WTI närmar sig 97 dollar ser vi att den närmaste riktningen för oljepriserna är tydligt uppåt. Den effektiva stängningen av Hormuzsundet har tillfälligt tagit bort omkring 21 miljoner fat per dag, eller 20% av den globala tillgången, från marknaden. Den här stora störningen innebär att handlare bör räkna med fortsatta prisuppgångar och agera därefter.
Volatilitet och positionering
Den stora osäkerheten kring USA–Iran-konflikten och Förenade Arabemiratens kommande Opec-utträde pekar mot kraftiga prissvängningar. Vi väntar oss att CBOE:s volatilitetsindex för råolja, OVX (ett mått på marknadens förväntade svängningar), ligger på de högsta nivåerna på flera år, likt uppgångarna under utbudschocken 2022. En huvudstrategi för att ta del av den väntade uppgången är att köpa köpoptioner (rätten att köpa till ett bestämt pris) på WTI- och Brent-terminer (kontrakt om framtida leverans) med förfall i juni och juli 2026.
Historiskt leder geopolitiska utbudschocker till snabba prislyft, som 2022 när Brent steg från 90 till över 120 dollar på mindre än en månad. Den nuvarande situationen i Hormuz är en mer direkt och större störning av den fysiska tillgången. Därför är det inte orimligt att priserna åter testar 120 dollar innan slutet av andra kvartalet.
Vi räknar också med att prisskillnaden mellan Brent och WTI ökar tydligt. Krisen gäller främst olja från Mellanöstern, som prissätts mot Brent, vilket gör Brent mer känsligt för akuta bristsituationer. Förenade Arabemiratens formella utträde ur Opec den 1 maj är ett viktigt datum, eftersom det sannolikt kan öka instabiliteten och stärka tron på högre priser.
Till skillnad från tidigare kriser verkar möjligheterna till statliga ingrepp begränsade, vilket talar för högre priser. USA:s strategiska oljereserv, SPR (statens beredskapslager), ligger runt 365 miljoner fat, nära den lägsta nivån på 40 år, vilket ger liten kapacitet att dämpa effekten av ett längre avbrott. Den begränsade bufferten, tillsammans med sanktioner som stramar åt Irans skuggflotta, tyder på att utbudspressen inte löses snabbt.
