USD/CHF steg på tisdagen när osäkerhet kring försök att få slut på kriget mellan USA och Iran höll riskaptiten svag och ökade efterfrågan på USA-dollarn. Schweiziska francen stärktes inte nämnvärt trots sin roll som *säker hamn* (valuta som ofta köps när investerare vill minska risk). Samtidigt sade Schweiziska nationalbanken (SNB) att den är redo att agera mot alltför stora valutarörelser.
USD/CHF handlades nära 0,7895, upp 0,50 %. Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) låg runt 98,68, upp 0,20 %.
Riskaptit och Hormuzsundet
Samtalen mellan USA och Iran visade liten framgång, och Donald Trump sade att Iran har sagt till USA att landet är ”i ett tillstånd av kollaps” och vill att Hormuzsundet öppnas igen. Iran föreslog att sundet öppnas och att kriget avslutas först, med kärnsamtal senare, men amerikanska företrädare uppges ha varit tveksamma.
Vid störningar i Hormuzsundet höll sig oljepriserna höga, vilket ökade risken för inflation (bred prisuppgång i ekonomin). Marknaden räknar därför med att Federal Reserve (Fed, USA:s centralbank) väntar längre med räntesänkningar, vilket har stöttat amerikanska statsräntor (räntan på USA:s statspapper) och dollarn.
Fed-beskedet kommer på onsdag och styrräntan (centralbankens viktigaste ränta) väntas ligga kvar i intervallet 3,50–3,75 %. Marknaden följer Fed-chefen Jerome Powells kommentarer för vägledning om nästa steg.
ADP Employment Change, 4-veckors snitt (en privat jobbindikator som följer förändringen i sysselsättning) sjönk till 39,25K från 40,25K. Conference Boards index för konsumentförtroende (en enkät som mäter hushållens syn på ekonomin) steg till 92,8 mot väntade 89, från 91,8 (reviderat till 92,2).
Från geopolitik till skillnader i penningpolitik
För derivathandlare (handel med finansiella kontrakt som optioner) talar miljön nu för positioner som bygger på fortsatt styrka i USA-dollarn mot schweizerfrancen. Att köpa köpoptioner (optioner som ger rätt att köpa till ett visst pris) i USD/CHF med lösenpris (förutbestämt pris i optionen) kring 0,8200 och 0,8250 med förfall (datum då optionen löper ut) i juni och juli framstår som rimligt för att försöka dra nytta av trenden. Den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan på framtida kursrörelser) har stigit till 7,8 % från 6,1 % tidigare i år, vilket signalerar att marknaden väntar större rörelser.
Vi ser också en tydlig brantare räntekurva i USA (skillnaden mellan korta och långa statsräntor ökar), där tvåårsräntan nu ligger på 4,85 %, upp från 4,30 % för två månader sedan. Den växande ränteskillnaden mellan USA och Schweiz är en huvudförklaring till dollarns styrka. Det gynnar strategier som tjänar på en starkare dollar, när kapital söker högre avkastning i USA.
