EUR/USD har rört sig tillbaka mot mitten av intervallet 1,1400–1,2000, som har hållit sedan juni i fjol. Paret toppade på 1,1849 den 17 april efter att ha vänt upp från tidigare nedgångar kopplade till konflikten i Mellanöstern.
Den senaste veckan föll EUR/USD och EUR/GBP under 1,1700 respektive 0,8700. Rörelsen kom efter svagare inköpschefsindex (PMI, en tidig indikator på konjunkturen) i euroområdet och effekten av högre energipriser.
Risker kring Hormuzsundet
Samtalen mellan USA och Iran, som syftar till att åter öppna Hormuzsundet (en viktig sjöfartsled för olja och gas), har inte gjort framsteg, vilket gör att rutten fortsatt är stängd. En längre stängning väntas öka störningarna från energiprisrusningen för ekonomin i euroområdet.
ECB har beskrivit tre scenarier för euroområdets ekonomi: grundscenario, negativt scenario och allvarligt scenario. ECB-chefen bedömde att läget ligger mellan grund- och negativt scenario, men påpekade att energipriserna inte har stigit tillräckligt för att motsvara det negativa scenariot och att europeiska naturgaspriser fortfarande ligger under nivån i grundscenariot.
ECB väntas höja styrräntan totalt med 50 punkter (räntepunkter, där 50 punkter = 0,50 procentenheter), och första höjningen skjuts upp till juni. Det innebär på kort sikt en skillnad i penningpolitik jämfört med Fed (USA:s centralbank). Samtidigt har minskade ränteskillnader mellan länder (yield spread, skillnaden i marknadsränta) stött euron och dämpat dollarns styrka.
Med den nya oron på de globala energimarknaderna ser vi likheter med utvecklingen i fjol. Euron får åter motvind när stigande oljepriser – nu över 95 dollar per fat på grund av störningar i sjöfarten i Röda havet – hotar euroområdets ekonomi som är beroende av importerad energi. Tyska fabriksorder för första kvartalet 2026 har dessutom fallit med 0,8%, vilket påminner om svagheten vi såg under 2025.
Vi minns hur en liknande energichock våren 2025, efter krisen i Hormuzsundet, pressade tillbaka EUR/USD från toppen över 1,1800. Perioden visade hur känslig euron är för geopolitiska händelser i Mellanöstern och hur det därefter tyngde PMI-siffrorna i regionen. Historiken talar för att långvariga energiprischocker oftare slår hårdare mot euroområdets ekonomi än mot USA:s.
Optionspositionering och volatilitet
Europeiska centralbanken väntas agera försiktigt, som 2025 när den sköt upp sin första räntehöjning till juni. Nuvarande marknadsprissättning visar att investerare har flyttat fram förväntningarna på nästa ECB-räntesänkning till sent i fjärde kvartalet, samtidigt som Federal Reserve håller en fortsatt stram linje (hökaktig, alltså inriktad på högre räntor för att bekämpa inflation). Denna skillnad i penningpolitik skapar en svår miljö för euron.
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång) pekar det mot positionering för handel inom ett intervall men med viss nedåtrisk för EUR/USD. Läget liknar 2025, men med en större ränteskillnad mellan USA och Tyskland – nu 160 punkter – vilket ger mindre stöd åt euron än tidigare. Att sälja köpoptioner (call, ger rätt att köpa till ett visst pris) med lösenpris över 1,0950 kan vara en möjlig strategi för att dra nytta av en begränsad uppsida.
Alternativt kan den ökade osäkerheten innebära att en uppgång i volatiliteten (prisrörelsernas storlek) är på väg. Den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar) för EUR/USD på en månads sikt har redan stigit från 6% till 7,5% de senaste veckorna. Att köpa en straddle (strategi där man köper både en köpoption och en säljoption, put, med samma lösenpris) kan bli lönsamt om valutaparet gör en kraftig rörelse åt något håll.
