Bangko Sentral ng Pilipinas (BSP) höjde den riktade räntan för omvända repor (”reverse repo”, en kort styrränta som banker får när de placerar pengar hos centralbanken) med 25 punkter (bp, räntepunkter) till 4,50%, den första höjningen sedan september 2023. En Bloomberg-enkät visade att marknadens förväntningar var delade 50/50 om en höjning.
Åtgärden syftade till att förankra inflationsförväntningarna (vad hushåll och företag tror om framtida inflation) och begränsa så kallade andrahandseffekter (när högre priser leder till högre löner och nya prishöjningar). BSP stramade åt politiken även 2018 och 2022 när KPI-inflationen (CPI, konsumentprisindex) steg över målet på 2–4%.
Ny räntehöjningsperiod inleds
KPI-inflationen steg till 4,1% i mars 2026 jämfört med samma månad året före. BSP-chefen Remolona sade att även en höjning med 50 punkter diskuterades och beskrev beslutet som starten på en ny period med räntehöjningar.
BSP uppgav att nuvarande nivå ändå bör stödja återhämtningen på medellång sikt. Centralbanken sänkte sin prognos för helårstillväxten till 4,3% från 4,6%, under regeringens målintervall på 5–6%.
BSP pekade på nedåtrisker från störningar i leveranskedjor (hur varor och insatsvaror transporteras och levereras) kopplade till konflikten i Mellanöstern, långsammare utbetalningar av offentliga medel och svagare sentiment kopplat till korruptionsanklagelser. Den bedömde att finanspolitiken (statens skatter och utgifter) kan stödja tillväxten.
BSP räknar med bredare prispress via transportkostnader och gödselpriser, med spridning till den underliggande inflationen (”core CPI”, KPI rensat från mer volatila delar som ofta är mat och energi). Den följer inflationsförväntningarna för att hindra att lönebildningen (hur löner sätts i ekonomin) förstärker inflationsuppgången som drivs av utbudsstörningar.
Konsekvenser för räntor och valuta
Peson har utvecklats svagare än regionala jämförelsevalutor (”peers”, andra valutor i regionen) sedan kriget med Iran, och Filippinerna är känsligt för energipriser i Mellanöstern.
Centralbanken har signalerat att detta är början på en ny räntehöjningsperiod, och chefen noterade att en höjning med 50 räntepunkter också fanns med som alternativ. Den tydliga signalen framåt (”forward guidance”, centralbankens vägledning om kommande policy) talar för högre korta marknadsräntor de närmaste månaderna. Ett sätt att ta position är att betala fast ränta i ett 1-årigt ränteswapavtal i filippinska peso (ränteswap, ett derivat där man byter rörlig ränta mot fast ränta).
Detta mönster har setts tidigare, särskilt under den kraftiga räntehöjningsperioden 2022 när inflationen åter steg över målintervallet. Då fortsatte inflationen upp i flera månader och toppade väl över 8%, vilket tvingade BSP att höja räntan upprepade gånger. Med inflationen i mars 2026 redan på 4,1% kan denna period bli utdragen om prispressen fortsätter att byggas upp.
Normalt stärker räntehöjningar en valuta, men det syns inte i peson. Svagheten drivs av yttre faktorer, särskilt landets stora beroende av importerad energi. Med Brentolja (globalt riktmärke för oljepriset) runt 110 dollar per fat på grund av konflikten i Mellanöstern ökar importkostnaden och tynger valutan.
Därför är den mest sannolika riktningen för peson fortsatt svaghet, trots centralbankens agerande. Man kan överväga att köpa köpoptioner på amerikanska dollar mot peson (USD-call, ett optionskontrakt som ger rätt att köpa dollar till ett förutbestämt pris) och sikta på en återgång mot nivåer kring 59,00 som sågs i slutet av 2022. Regeringens sänkta tillväxtprognos till 4,3% och oro kring finanspolitiken kan förstärka det negativa marknadsläget.
