WTI-olja handlades nära 92,55 dollar på fredagen, ned 3,28 procent för dagen, efter att tidigare under veckan ha stigit till de senaste toppnivåerna. Rörelsen kom när marknaden omvärderade hur snabbt spänningarna mellan Iran och USA kan minska.
Irans utrikesminister Seyed Abbas Araghchi reser till Pakistan för ännu en omgång indirekta samtal med Washington (alltså förhandlingar via en mellanhand, inte direkt mellan parterna). Oron kvarstår för störningar i utbudet kopplade till Hormuzsundet, bland annat problem för sjöfarten och enstaka militära incidenter.
Amerikansk statistik pressade också priserna när University of Michigans index för konsumentförtroende föll till 49,8 i april, den lägsta nivån på flera decennier. Inflationsförväntningarna har stigit (vad hushåll tror att priserna ska öka framöver), där högre energipriser anges som en faktor.
Detta har gjort marknaden mer försiktig kring den framtida oljeefterfrågan i USA. Geopolitiska risker finns kvar, men svagare stämning och oro för efterfrågan har begränsat uppgången på kort sikt.
Efter den snabba nedgången i WTI ser vi en tydlig dragkamp mellan utbudsrisker och efterfrågeoro. De osäkra USA–Iran-samtalen ökar nervositeten, vilket gör det svårt att ta enkla positioner om tydlig upp- eller nedgång de kommande veckorna. Det talar för att stora och snabba prisrörelser blir det viktigaste att förhålla sig till.
Fallet i University of Michigans konsumentförtroende till 49,8 är en tydlig varningssignal för oljeefterfrågan. En liknande situation syntes i mitten av 2022 när indexet nådde 50,0. Därefter föll USA:s bensinefterfrågan med nära 8 procent under de följande månaderna enligt data från EIA (Energy Information Administration, en amerikansk myndighet som publicerar energistatistik). Mönstret antyder att strategier som att köpa säljoptioner (en rätt att sälja till ett bestämt pris) eller sätta upp en så kallad bear put spread (en optionsstrategi som tjänar på fallande pris och begränsar både risk och vinst) kan vara rimliga för att skydda mot ytterligare nedgång om ekonomin bromsar in.
Samtidigt går det inte att bortse från den kvarstående risken i Hormuzsundet, där cirka 21 procent av världens dagliga konsumtion av flytande petroleumprodukter passerar. Tidigare händelser, som spänningarna 2019, visar att en militär upptrappning kan ge en snabb prisrusning, även om den blir kortvarig. Det gör en renodlad blankning (att sälja något man inte äger för att tjäna på nedgång) mycket riskfylld, och det kan vara klokt att ha vissa köpoptioner långt över rådande pris som skydd (out-of-the-money call options, alltså optioner som först får värde om priset stiger tydligt).
Med dessa motkrafter i spel är den förväntade prisrörligheten i optioner sannolikt hög (implied volatility, marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar), i linje med nivåerna under de geopolitiska chockerna 2022. För handlare som tror att en stor prisrörelse är nära men är osäkra på riktningen kan en lång straddle eller strangle vara lämplig. Det är optionsupplägg som tjänar på stora rörelser oavsett om priset går upp eller ner, eftersom man äger både köp- och säljoptioner (med samma pris i en straddle eller olika priser i en strangle).
Alternativt, om man tror att krafterna tar ut varandra och håller priset inom ett intervall, kan det vara bättre att sälja optioner och ta betalt för den höga prissättningen (selling premium, alltså att sälja optioner och inkassera premien). En iron condor är ett exempel: en optionsstrategi som kan ge vinst om WTI blir kvar inom ett visst spann. Den bygger på idén att uppsidan begränsas samtidigt som nedsidan dämpas av utbudsrisker.
