Q1: Vinsterna i S&P 500 är hittills upp 15%. Under de två första veckorna av rapportsäsongen i USA slog 84% av bolagen prognoserna för vinst per aktie (EPS, alltså vinsten per aktie), men utfallet låg mindre än 2% över förväntningarna och under historiska genomsnitt.
Q2 och helårsprognoserna är ojämna. Börsuppgången i april blev bredare i USA och gav stöd åt andra regioner, men ledarskapet är fortsatt koncentrerat till halvledare, bolag kopplade till AI (artificiell intelligens) och delar av energisektorn, medan försvarssektorn har släpat efter.
Vinstöverraskningar och marknadsbredd
Energisektorn hade den största förändringen i vinstutsikter, från -12% till +1%. De kommande två veckornas rapporter ses som viktiga för att sektorn ska leva upp till förväntningarna.
AI-utvecklingen har delat sig mellan mjukvarubolag och halvledare. Philadelphia Semiconductor Index har nått nya rekordnivåer.
Oljeprissvängningar och geopolitisk osäkerhet beskrivs som möjliga påfrestningar på framtida vinstprognoser, värderingar (till exempel P/E-tal, alltså priset i aktien i förhållande till vinsten) och riskvilja. Stor spridning mellan vinnare och förlorare tyder på en mer selektiv marknad resten av kvartalet, där bredare ledarskap kopplas till stabilare oljepris och lägre konfliktrisk.
Vi ser stark vinsttillväxt i Q1, men den lilla överraskningen jämfört med förväntningarna är en varningssignal. När prognoserna för resten av 2026 är så ojämna signalerar marknaden försiktighet. Det syns i att VIX (”skräckindex”, som mäter marknadens förväntade svängningar via optionspriser) har legat kvar över 18 i månaden. Det talar för att köpoptioner på breda index (call-optioner, som ger rätt att köpa till ett visst pris) är mindre attraktiva än mer riktade upplägg.
Ledarskapet är mycket smalt, koncentrerat till halvledare och vissa AI-relaterade bolag. Philadelphia Semiconductor Index (SOX) nådde ännu en rekordnivå i veckan, vilket visar fortsatt styrka i just det segmentet. Det kan vara värt att använda bull spread med köpoptioner (call spread, alltså att köpa en call och sälja en annan call på högre lösenpris för att begränsa både kostnad och risk) i halvledar-ETF:er (börshandlade fonder) eller i enskilda ledande bolag för att fånga fortsatt uppsida med tydligt begränsad risk.
Optionsstrategier för en selektiv marknad
Den viktigaste riskfaktorn är fortsatt öljeprissvängningar. WTI-olja (USA-oljan West Texas Intermediate) har rört sig i ett brett intervall på 85–95 dollar under april, drivet av geopolitisk oro. Det gör energisektorn svår för enkla ”upp eller ned”-positioner. Ett alternativ är att sälja optionspremie genom en iron condor (en optionsstrategi som tjänar på att priset rör sig sidledes, genom att kombinera en begränsad vinst-/riskprofil via både köp- och säljoptioner) i energi-ETF:er för att kunna tjäna på en period av konsolidering, alltså ett stillastående handelsintervall. Strategin utnyttjar hög implicit volatilitet (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar) utan att ta för stor exponering mot riktning.
Jämfört med den breda uppgången i slutet av 2025 framstår dagens läge som mer selektivt. Den stora skillnaden i utveckling mellan sektorer skapar möjligheter för ”parhandel” (pairs trade, att köpa det som går starkt och samtidigt sälja eller skydda sig mot det som går svagt). Ett exempel är att äga motståndskraftiga teknikbolag och samtidigt köpa säljoptioner (put-optioner, som ger rätt att sälja till ett visst pris) på svagare industri- eller försvarssektorer. Det kan göra portföljen mer robust vid makrochocker och samtidigt dra nytta av tydliga skillnader i utveckling.
Om spänningarna minskar och oljepriset stabiliseras under 90 dollar kan börsledarskapet breddas. Om osäkerheten består bör fokus ligga på att använda optioner för att ta position i långsiktiga tillväxtteman. Det innebär att rikta in sig på bolag med starka balansräkningar (god finansiell styrka) och möjlighet att höja priser, eftersom de har bäst förutsättningar att klara en svårare miljö.
