Oljepriserna har stigit efter att Iran backat från ett steg kopplat till att öppna Hormuzsundet. Priserna drivs fortfarande av förväntningar om framsteg i samtal mellan USA och Iran, trots fortsatt störning i energiflöden genom sundet.
Förhandlingarna mellan USA och Iran väntas återupptas i Pakistan, där USA:s vicepresident JD Vance väntas delta. Iran väntas också skicka en delegation, efter tidigare signaler om att landet inte skulle delta i samtal så länge en amerikansk blockad (när ett land hindras från att frakta varor, ofta med militär eller tullkontroll) pågår.
Vapenvilans tidsfrist och prisrisk
Den nuvarande vapenvilan löper ut på onsdag, och president Trump har signalerat att han sannolikt inte förlänger den. Om samtalen inte ger resultat kan olje- och gaspriserna stiga.
Störda leveranser väntas strama åt oljemarknaden ju längre de pågår. Behovet av att fylla på lager samt tiden det tar för energiflöden och produktion uppströms (utvinning av olja och gas, alltså innan raffinering och transport) att återhämta sig kan fördröja en återgång till normalläge.
En eventuell överenskommelse beskrivs som skör. Det kan innebära begränsad nedsida för priserna, med en högre prisbotten (en nivå priserna tenderar att hålla sig över) in i 2026 än före konflikten.
Handelsimplikationer och volatilitet
Vi bedömer att oljemarknaden lägger för stor vikt vid hoppet om ett genombrott i USA–Iran-samtalen. Vapenvilan löper ut på onsdag och om president Trump inte förlänger den är risken för ett snabbt prishopp betydande. Det kan skapa möjligheter för handlare som anser att marknaden är för optimistisk.
Störningarna i den fysiska tillgången (faktiska leveranser av olja, inte bara priset på finansiella kontrakt) är större än vad terminspriserna antyder. Omkring 20 miljoner fat per dag, eller 20 procent av den globala tillgången, passerar normalt Hormuzsundet; ny sjöfartsdata visar att trafiken är ned över 80 procent. Det tömmer lagren snabbt. Den senaste EIA-rapporten (USA:s energimyndighet som publicerar officiell statistik) visar att USA:s råoljelager föll med 5,8 miljoner fat förra veckan, klart mer än prognoserna.
Det skapar en tydlig obalans där den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida prissvängningar) kan vara för låg givet att utfallet i de kommande samtalen i praktiken kan bli antingen/eller. Även om CBOE:s volatilitetindex för råolja, OVX (ett mått på förväntade prissvängningar i oljeoptioner), ligger högt kring 42 verkar det inte fullt ut spegla risken vid ett misslyckat förhandlingsresultat. Vi bedömer att optioner som tjänar på en kraftig prisrörelse kan vara lågt prissatta.
Därför kan handlare överväga att köpa calloptioner i närmaste löptid (rätten att köpa till ett visst pris) eller så kallade call spreads (en optionsstrategi där man köper en call och säljer en annan call för att sänka kostnaden) för att positionera sig för uppsida. Kontrakten för juni och juli 2026 ger direkt exponering mot den omedelbara risken att vapenvilan löper ut utan avtal. Dessa positioner gynnas om samtalen i Pakistan faller och blockaden består.
Ser man tillbaka på marknadsreaktionerna efter att kriget i Ukraina inleddes i början av 2022 steg priserna kraftigt och etablerade därefter en ny, högre prisbotten under en längre period. Den nuvarande situationen liknar detta, eftersom behovet av att fylla på lager och kvarstående geopolitisk risk kan stödja priserna även om en skör överenskommelse nås. Prisbotten för resten av 2026 kan därmed bli betydligt högre än före konflikten.
