Commerzbank-analytikern Dr Henry Hao säger att Kina är bättre rustat än många asiatiska ekonomier att hantera energistörningar kopplade till spänningarna i Mellanöstern och riskerna kring Hormuzsundet. I analysen lyfts bredare inköp av råolja från flera regioner, stora strategiska lager (statliga beredskapslager av olja) och lägre användning av fossila bränslen per BNP-enhet (mängden energi som går åt för att skapa ekonomiskt värde).
I Asien använder länder strategiska oljelager med blandade resultat. Japan, Sydkorea och Taiwan har stora statliga lager, medan Indien, Thailand och Filippinerna har mindre nivåer och är mer sårbara vid längre avbrott i leveranser.
Kinas politiska stötdämpare
Kina beskrivs använda lager och politiska åtgärder (till exempel styrning av import, prissättning och stödåtgärder) för att dämpa kortsiktiga pris- och leveranschocker. Samtidigt bedöms fortsatt geopolitisk oro hålla pressen uppe på denna kortsiktiga ”krockkudde”.
Kina har minskat beroendet av råolja från Mellanöstern genom att sprida inköpen, och andelen uppges vara den lägsta bland större asiatiska ekonomier. Enligt rapporten har andelen från Mellanöstern i Kinas råoljeinköp fallit sedan 2022.
Rapporten tillägger att Kinas energimix (fördelningen mellan olika energikällor) förändras, med mer förnybar energi och mindre fossil energi per BNP-enhet. Den pekar också på att effekterna skiljer sig mellan sektorer, där transport och kemiindustri kan få störst problem om svängningarna fortsätter.
Med tanke på spänningarna kring Hormuzsundet bör man överväga affärer som gynnar kinesiska tillgångar jämfört med mer sårbara asiatiska grannar. En strategi är en parhandel (att köpa en tillgång och samtidigt sälja en annan för att få relativ avkastning), där man går lång kinesiska yuan mot en korg där man ligger kort japanska yen och sydkoreanska won. Som stöd anges att data till mars 2026 visar att Japan fortfarande tar in 88% av sin råolja via sundet, medan Kinas siffror för första kvartalet 2026 visar att beroendet av Mellanöstern fallit till 42%.
Direkt oljeskydd
En direkt lång position i Brent-terminer (standardiserade kontrakt om framtida köp/försäljning) eller köpoptioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa till ett bestämt pris) är också ett direkt skydd mot en leveranschock från sundet. Vi såg hur snabbt priserna reagerade på regionala eskalationer 2024 och 2025, och varje störning av de nära 21 miljoner fat som passerar Hormuz dagligen skulle få omedelbara globala effekter. Det beskrivs som det tydligaste sättet att positionera sig för en eskalerande konflikt i regionen.
Kinas mer robusta struktur ger en buffert som grannländer saknar, vilket gör marknaden till en relativ trygg hamn. Förra veckan bekräftade Kinas myndighet för livsmedel och strategiska reserver att lagren nu överstiger 90 dagar av nettoimport (dagar som lagren räcker om importen stoppas, efter avdrag för export), vilket ger ett tydligt kortsiktigt skydd mot prischocker. Tillsammans med en rapporterad ökning på 25% jämfört med året innan i produktion av förnybar el till och med februari 2026 stärker det bilden av relativ ekonomisk stabilitet i Kina.
Samtidigt är effekten ojämn inom Kinas ekonomi. Analysen pekar på svaghet i transport och kemiindustri, som är mycket känsliga för energikostnader. Detta kan uttryckas genom att blanka ETF:er (börshandlade fonder) med inriktning mot kinesiska industrikemibolag eller genom att köpa säljoptioner (rätten att sälja till ett bestämt pris, som skyddar vid fallande kurser) på större flyg- och rederibolag noterade i Shanghai eller Hongkong.
