Förnyad oro kring Hormuzsundet lyfte Brentolja med nära 10 dollar från fredagens lägsta nivå på 86 dollar per fat och pressade riskfyllda tillgångar globalt. USA-dollarn stärktes något.
Rörelserna kom efter uppgifter om risk för en ny blockad. USA:s flotta tog ett iranskt fartyg i beslag i Omanbukten och Iran sade att landet snart skulle slå tillbaka. Energichocken beskrevs som inte nödvändigtvis över, men att det värsta sannolikt redan passerat.
Förväntningar på dollarrörelser
USA:s dollarindex (DXY, ett index som mäter dollarns värde mot en korg av stora valutor) väntades hålla sig inom intervallet 96,00–100,00, ett spann som gällt i nästan ett år. Ränteskillnader (skillnaden mellan räntenivåer i USA och andra stora ekonomier) angavs som en faktor som stödde detta intervall.
The Wall Street Journal rapporterade att Förenade Arabemiraten undersöker en swaplina i valuta med USA:s centralbank (Federal Reserve, ofta kallad Fed) eller USA:s finansdepartement. En swaplina är ett avtal där centralbanker kan byta valutor för att säkra tillgång till likviditet (pengar som snabbt kan användas) i en krissituation. Syftet beskrevs som att skydda sig mot en mer allvarlig ekonomisk chock kopplad till Iran-kriget.
Artikeln uppgav att den skapats med hjälp av AI och granskats av en redaktör. Den tillskrevs FXStreet Insights Team, som väljer ut och publicerar marknadsobservationer från experter och analytiker.
Ser vi tillbaka på analysen från i fjol var bedömningen att USA:s dollarindex (DXY) skulle stanna inom intervallet 96,00–100,00 trots energichocken. Det stämde under stora delar av 2025, men marknadsläget har tydligt förändrats. Dollarn har därefter brutit upp klart över intervallet, vilket tvingar fram en ny bedömning av positioneringen.
Konsekvenser för handelsstrategin
Den viktigaste drivkraften har varit att ränteskillnaderna har bestått och blivit tydligare. Samtidigt som Fed har hållit räntan oförändrad trots fortsatt hög inflation i början av 2026, har andra centralbanker som ECB (Europeiska centralbanken) signalerat en mjukare linje, det vill säga lägre räntor framöver. Att styrräntan i USA (Fed funds rate, den ränta som styr mycket av de korta marknadsräntorna) ligger över 5 procent medan europeiska räntor faller gör det mer attraktivt att äga dollar.
Det förändrar förutsättningarna för derivathandlare (handlare i kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång, som index eller valutor) som tidigare kan ha tjänat på att sälja volatilitet (att sälja skydd via optioner och därmed tjäna på små prisrörelser) utifrån antagandet om ett sidledes intervall. När DXY nu handlas kring 104,75 bör strategier i stället inriktas på att köpa vid nedgångar eller använda optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) för att positionera sig för fortsatt uppgång. Perioden med låg volatilitet i dollarn som sågs i fjol verkar vara över för tillfället.
Energichocken från Hormuzsundet 2025 trappades till slut ned när spänningarna minskade, vilket visade att den mest akuta delen av krisen gick att begränsa. Samtidigt har Brentolja hittat en ny bottennivå och legat stabilt över 90 dollar per fat i år, drivet av fortsatt stark global efterfrågan och stramare utbud från producenter. Denna varaktigt högre prisnivå fortsätter att hålla uppe inflationsoron globalt och stödjer Feds stramare hållning (hökar, alltså en linje som prioriterar att bekämpa inflation med högre räntor).
Dollarns dominerande roll, som syntes redan i fjol när Förenade Arabemiraten undersökte en swaplina med Fed, har stärkts i det nuvarande läget. Global osäkerhet fortsätter att driva en flykt till säkrare tillgångar, vilket gynnar dollarn som världens viktigaste reservvaluta (valutan som centralbanker och investerare håller som grund i sina reserver). De kommande veckorna kan man överväga en call-spread på DXY (en optionsstrategi där man köper en köpoption och säljer en annan på en högre nivå för att begränsa kostnaden) för att positionera sig för ett möjligt test av nivån 106,00, senast sedd i slutet av 2024.
