Asiatiska aktier steg på måndagen, trots att nya strider i Hormuzsundet drev upp oljepriserna kraftigt. Dyrare olja ökade oron för inflation (stigande priser i ekonomin) och höjde sannolikheten för att centralbanker fortsätter att höja räntan.
Japans Nikkei 225 var upp nästan 1% till 59 050. Hongkongs Hang Seng-index steg 0,60% till över 26 300.
Kinas SSE Composite ökade 0,59% till nära 4 070. Sydkoreas Kospi steg 1,30% till nära 6 270.
Rörelser på de asiatiska marknaderna
Indiens GIFT Nifty var upp 0,14% till 24 450, vilket pekade på en svagt positiv till oförändrad öppning för Nifty-index. GIFT Nifty är ett terminskontrakt (ett avtal om pris i förväg) som ofta används som tidig indikator för hur Indien kan öppna. Handlare väntades vara försiktiga på grund av fortsatt osäkerhet.
Iran signalerade kort på fredagen att sundet skulle öppnas igen, men ändrade sig på lördagen. Det kom efter att USA:s president Donald Trump vägrat häva blockaden av iranska hamnar.
Irans militär uppgav att USA bröt en vapenvila genom att beskjuta ett iranskt handelsfartyg och sade att man skulle svara. Trump sade att den amerikanska flottan sköt mot och bordade ett lastfartyg under iransk flagg i Omanbukten efter att det inte stannat på order.
Geopolitisk risk och kraftiga svängningar
Trump skrev på Truth Social att amerikanska företrädare skulle resa till Islamabad för samtal med Iran på måndagen. IRNA rapporterade att Teheran har avböjt att återuppta förhandlingar och hänvisade till ”orealistiska förväntningar”.
Med den kraftiga uppgången i oljepriser och sammanbrottet i samtalen mellan USA och Iran ser vi skäl att betala för skydd mot större marknadssvängningar de kommande veckorna. CBOE Volatility Index (VIX) – ofta kallat ”skräckindex”, som mäter marknadens förväntade svängningar i USA-börsen – har redan stigit över 30% till 22,5 i morse, vilket speglar ökande oro. En ytterligare militär upptrappning i Omanbukten skulle sannolikt driva upp den så kallade implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan på framtida rörelser) i fler tillgångsslag.
Den mest direkta placeringen är att tro på högre oljepris. Terminspriset på WTI (West Texas Intermediate, en vanlig amerikansk referensolja) har redan passerat 98 dollar per fat. En liknande, men mindre, störning hösten 2025 gav en prisuppgång på 15% på under två veckor. Eftersom över 20% av världens oljeflöden passerar Hormuzsundet positionerar vi oss för högre priser via köpoptioner (call, rätten att köpa till ett visst pris), vilket begränsar nedsidan jämfört med att köpa olja direkt.
Optimismen i asiatiska aktier bör hanteras med försiktighet, eftersom varaktigt höga energipriser brukar slå igenom i globala inflationssiffror. Det kan tvinga centralbanker, inklusive Federal Reserve (den amerikanska centralbanken), att skjuta upp väntade räntesänkningar eller inta en mer hökaktig hållning (signalera stramare penningpolitik). Säljoptioner (put, rätten att sälja till ett visst pris) på breda index som S&P 500 kan fungera som ett skydd om börsen faller på inflationsoro.
Geopolitisk oro utlöser ofta en ”flykt till säkerhet”, vilket brukar gynna amerikanska dollarn. Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns styrka mot en korg av stora valutor) visar redan tecken på styrka och vi räknar med ett test av tidigare toppar. Det talar för en försiktigare syn på tillväxtmarknadsvalutor, som ofta pressas av både en starkare dollar och högre kostnader för energiimport.
