GBP/USD inledde veckan med ett nedåtgap (öppning klart lägre än föregående stängning) och föll tillbaka från en tvåmånadershögsta nära 1,3600 som nåddes i fredags. Senare återhämtade paret några punkter (mycket små kursrörelser) från en enveckaslägsta som sattes tidigt i asiatisk handel och låg strax under 1,3500, ned drygt 0,15% för dagen.
Riskaptiten försvagades när spänningarna mellan USA och Iran tog fart igen kring Hormuzsundet, vilket gynnade den så kallade säkra hamnen US-dollarn (valuta som ofta köps när oron ökar) och tyngde valutaparet. Iran stängde vattenvägen efter att kort ha öppnat den under helgen, efter att USA infört en marin blockad av iranska hamnar. Den nuvarande vapenvilan väntas löpa ut den 21 april.
Eskalationsrisk och marknadsreaktion
Irans nyhetsbyrå IRNA rapporterade på söndagen att Iran inte tänker delta i en andra samtalsrunda med USA. USA:s president Donald Trump sade att han skulle rikta in sig på varje kraftverk och varje bro i Iran om Teheran inte accepterade Washingtons villkor, vilket ökade risken för eskalering.
Oljepriserna steg kraftigt, vilket ökade inflationsoron (risk att prisökningstakten tar fart) och lyfte amerikanska obligationsräntor (räntan på statsobligationer), något som gav stöd åt dollarn. Dollarns uppgång bromsades av minskad sannolikhet för att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) ska höja räntan, samtidigt som marknaden prisade in en räntehöjning från Bank of England (BoE), vilket gav stöd åt pundet.
Med facit i hand från den geopolitiska upptrappningen vid den här tiden i fjol syns marknadens typiska snabba första reaktion på konflikt. Den omedelbara flykten till dollarn gav en kortsiktig möjlighet för handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer en annan tillgång). Nedågapet i GBP/USD under 1,3500 var en tydlig signal.
Vid sådana händelser kan handlare överväga att köpa korta säljoptioner (put: rätt att sälja till ett förutbestämt pris) i GBP/USD för att dra nytta av nedgången och stigande oro. Vi såg den implicita volatiliteten (marknadens förväntade svängningar, inbakad i optionspriser) i paret stiga över 25% under den veckan i april 2025, vilket också gjorde det effektivt att sälja en call-spread (en begränsad optionsstrategi där man säljer en köpoption och köper en annan på högre nivå för att begränsa risken). Detta är ett standardupplägg för att försöka tjäna på plötsligt ökad riskaversion.
Oljesvängningar och optionspositionering
Uppgången i olja, driven av stängningen av Hormuzsundet, gav en annan tydlig handelsmöjlighet. Att köpa köpoptioner (call: rätt att köpa till ett förutbestämt pris) på oljeterminer (kontrakt om köp/försäljning av olja vid ett framtida datum) eller börshandlade fonder (ETF:er, fonder som handlas som aktier) med energiinriktning hade varit det mest direkta sättet att handla på upptrappningen. Historiska data visar att Brentterminer steg nära 10% under de 48 timmarna efter helgens nyheter.
Den mer uthålliga trenden var dock skillnaden i penningpolitik (hur centralbanker styr räntor och likviditet) mellan Fed och Bank of England. Geopolitiken gav kortsiktigt brus, men förväntan om en BoE-höjning jämfört med en mer oförändrad Fed-linje gav stöd under pundet. Det tydde på att en djup, orosdriven nedgång i GBP/USD sannolikt skulle kunna bli ett köpläge för mer långsiktiga positioner.
Den räntebilden fick senare stöd, då GBP/USD återhämtade sig och så småningom steg mot 1,3900 under tredje kvartalet 2025. Per i dag, den 20 april 2026, ligger Bank of Englands styrränta (basränta) på 5,5%, medan Fed Funds Rate (USA:s viktigaste styrränta) ligger på 5,0%. Det bekräftar att den väntade skillnaden i räntenivåer har slagit igenom.
Aktuella data fortsätter att stödja temat, eftersom den senaste inflationssiffran i Storbritannien för mars 2026 låg kvar på 3,1%, vilket håller uppe trycket på BoE. Därför kan nya geopolitiska spänningar som stärker dollarn ses som ett möjligt tillfälle att ta mer långsiktiga positiva positioner i pundet. Den underliggande ränte- och penningpolitiska bilden väger tyngre än tillfälliga riskhändelser.
