USA-aktier steg efter uppgifter om att Hormuzsundet skulle hållas öppet och påståenden om att Iran skulle avstå från anrikat uran (uran som bearbetats för att höja halten av den fissila isotopen U-235). Uppgifterna tonades senare ned efter börsstängning, vilket minskade tydligheten kring vad som faktiskt hade avtalats eller kommunicerats.
Texten ifrågasätter vem som i praktiken kontrollerar sjöfarten genom Hormuz och om politiska ledare använde marknadspåverkande uttalanden för att styra berättelsen. Den lyfter också att anklagelser om att någon inte följt regler eller avtal kan ha kommit trots att det inte fanns några tydliga åtaganden på plats.
Helgbudskap och skör marknad
Den frågar om kommunikationen kan ha kopplats till försök att få till en vapenvila i Libanon (paus i striderna), samtidigt som läget på marken beskrivs som osäkert. Det gör helgen känslig för negativa överraskningar kopplade till geopolitik och snabba skiften i kommunikationen.
Den tillägger att USA-dollarn under kriget inte har stärkts lika tydligt som under tidigare perioder när investerare sökt trygghet. Dollarn försvagades också när aktier återhämtade sig, vilket antyder ett annorlunda riskbeteende än normalt.
Resonemanget är att någon krasch inte syns, men att aktier rört sig för långt och för snabbt. Förväntningen är en period av gradvis nedgång när uppgången ”smälts”, samtidigt som bolagens vinster pekas ut som den viktigaste drivkraften på medellång sikt.
Vi ser optimistiska rubriker om Hormuzsundet och Iran som känns tunna, särskilt efter årets starka börsuppgång. När S&P 500 (ett brett USA-index med 500 stora bolag) stigit över 8 procent sedan januari och närmat sig nivån 6 100, framstår marknaden som översträckt. Det ökar risken för en rekyl när berättelserna prövas de närmaste dagarna.
Säkring mot svängningar och dollarsignaler
Helgen innebär betydande geopolitisk risk som marknaden verkar prissätta för lågt. CBOE Volatility Index, VIX (”skräckindex” som mäter förväntade svängningar i S&P 500 via optionspriser) har legat nära 14, vilket signalerar lugn, trots att Brent-terminer (kontrakt om framtida köp/försäljning av Brentolja) stigit 5 procent på en vecka på ny oro kring sjöfartsleder. Skillnaden antyder att det kan vara rimligt att köpa billig exponering mot ökad volatilitet via optioner (avtal som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris).
Vi bör också notera att USA-dollarn inte beter sig som en traditionell ”trygg hamn” vid dessa upptrappningar. Dollar Index, DXY (index som mäter dollarn mot en korg av stora valutor), har försvagats med cirka 2 procent den senaste månaden och har inte stärkts trots ökade spänningar. Det gör att en stark dollar inte kan användas som en tydlig varningssignal för ett större börsfall.
Mot den bakgrunden kan det vara läge att köpa skydd mot nedgång de kommande veckorna. Att köpa säljoptioner (put-optioner, som ökar i värde om priset faller) med majförfall på S&P 500 via SPY (en börshandlad fond som följer indexet) eller att sätta upp en negativ put spread (kombination där man köper en put och säljer en annan put med lägre lösenpris för att sänka kostnaden, men också begränsa vinsten) ger ett sätt att ta position med tydligt begränsad risk. Syftet är att säkra årets uppgång eller göra en kortsiktig positionering mot dagens överoptimism.
Samtidigt är argumentet att man inte bör bli för negativ, eftersom starka företagsvinster fortsatt kan bära marknaden på medellång sikt. Tillbakablickar visar hur stabila rapporter tidigare hjälpt börsen ur mindre dippar. Därför bör sådana derivatpositioner (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång) sannolikt vara korta, eftersom fundamenta ännu inte talar för en långvarig krasch.
