UBS chefekonom Paul Donovan går igenom hur AI kan påverka produktiviteten och om EU kan få ett övertag mot USA. Han säger att produktivitetslyftet från AI ännu mest är en möjlighet – inte något som syns brett i siffrorna.
Han menar att när ny teknik väl används i stor skala brukar den över tid göra ekonomin mer effektiv (det vill säga att företag kan producera mer med samma resurser). Han frågar också om någon ekonomi kan få en konkurrensfördel när fokus flyttas från att utveckla teknik till att använda den.
Ai Productivity And Competitive Positioning
Han hänvisar till akademisk forskning som pekar på att om AI höjer en individs produktivitet kan den i procent räknat öka produktiviteten mer för lågkvalificerade arbetstagare. Han tillägger att om vinsterna i stället blir ojämna och främst gynnar personer med medelhög utbildning kan USA hamna i ett sämre läge än andra stora ekonomier.
Han argumenterar för att utbildningssystemen och hur kompetens är fördelad i arbetsstyrkan i USA, stora europeiska ekonomier och Storbritannien kan avgöra hur konkurrenskraftiga de blir när AI införs i större skala. Artikeln uppger att den har tagits fram med ett AI-verktyg och granskats av en redaktör.
Marknaden flyttar nu fokus från AI:s teoretiska potential till faktisk användning i verkligheten. Frågan blir vilka ekonomier som har rätt struktur för att använda AI och därmed öka effektiviteten (till exempel snabbare arbetsflöden, färre fel och bättre planering). Det kan tala för affärer som bygger på skillnader i länders utbildnings- och kompetensprofil.
USA kan vara i ett sämre läge på grund av en polariserad arbetsmarknad, med många högkvalificerade och lågkvalificerade men en mindre grupp i mitten. I flera viktiga europeiska ekonomier, särskilt Tyskland, finns i stället en stor grupp med medelhög kompetens som anses ha bäst förutsättningar att få ett tydligt produktivitetslyft av AI. En rapport från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) i slutet av 2025 noterade tidiga tecken på detta: tyska industriföretag bland små och medelstora företag (SME, det vill säga mindre bolag) hade 15% högre takt i att integrera AI-verktyg för processoptimering (att förbättra arbetsprocesser så att de blir snabbare och billigare) än motsvarande företag i USA.
Trading Implications For Europe Versus Us
För valutahandlare kan detta peka på en möjlig långsiktig styrka i euron mot USA-dollarn. Data från första kvartalet 2026 visar att eurozonens arbetsproduktivitet (produktion per arbetad timme) steg med 0,4%, medan produktivitetstillväxten i USA har planat ut efter uppgången efter pandemin. Det kan motivera att köpa köpoptioner (call options, rätt att köpa till ett visst pris) i EUR/USD eller bygga långa positioner (att tjäna på uppgång) för att dra nytta av en växande skillnad i ekonomisk utveckling.
Samma resonemang kan tillämpas på aktieindexderivat (finansiella kontrakt som följer ett index), där europeiska marknader gynnas framför USA på kort sikt. Medan S&P 500 bara har stigit 2% hittills i år har tyska DAX gått upp över 5%, vilket speglar styrka i industrin när AI börjar effektivisera verksamheter. En så kallad parhandel (pair trade, att köpa en tillgång och samtidigt sälja en annan för att minska marknadsrisken) med lång DAX- eller Euro Stoxx 50-termin (futures, standardiserat kontrakt om framtida köp) mot kort Nasdaq 100-termin kan skydda mot breda marknadsrörelser och samtidigt fånga just denna trend.
Osäkerhet om hur snabbt AI får genomslag lär skapa volatilitet (stora och snabba prisrörelser), vilket marknaden såg vid de kraftiga nedgångarna 2025 när väntade vinstlyft inte kom snabbt. USA:s statistikmyndighet Bureau of Labor Statistics rapporterade nyligen att AI har skapat nya högkvalificerade jobb, men ännu inte gett breda produktivitetsvinster i tjänstesektorn. Det talar för att köpa VSTOXX-terminer eller köpoptioner (VSTOXX är ett volatilitetindex för euroområdet, ungefär ett “oroindex”) som en mer försiktig strategi för att kunna tjäna på väntade svängningar i europeiskt börssentiment.
