Globala marknader rör sig sidledes när fokus ligger på om vapenvilan mellan USA och Iran håller. Brentolja ligger under 100 dollar per fat, medan aktie- och räntemarknaderna har stannat upp efter de senaste uppgångarna.
MSCI:s globala aktieindex nådde en rekordnivå. Långsiktiga räntor på statsobligationer (statliga lån med lång löptid) är något lägre i flera stora ekonomier, och USA-dollarn har varit svagare efter att ha hämtat igen gårdagens nedgång.
Marknaderna fokuserar på vapenvila och energi
BBH bedömer att dollarn de kommande månaderna främst kommer att styras av ränteskillnader (skillnader i styrräntor och marknadsräntor mellan länder). Banken tror att DXY (Dollarindex, ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) håller sig inom intervallet 96,00–100,00 de närmaste månaderna.
Banken säger att energichocken (snabbt och oväntat prislyft på energi) kanske inte är över, men tror att det värsta redan har passerat. Slutet av mars ses som botten för risksentiment (hur villiga investerare är att ta risk). BBH är fortsatt negativ till dollarn på sikt och pekar på oro för förtroendet för USA:s handelspolitik och säkerhetspolitik, USA:s statsfinanser (statens ekonomi och skuldsättning) samt politisering av Federal Reserve (den amerikanska centralbanken).
Vi minns hur marknaderna 2025 rörde sig sidledes kring vapenvilan mellan USA och Iran, vilket under en tid höll risksentimentet stabilt och Brentoljan under 100 dollar per fat. Den relativa lugnperioden har dock ersatts av ny osäkerhet. Nya satellitbilder som visar ökad aktivitet vid iranska kärntekniska anläggningar har bidragit till att Brentoljan stigit till 104 dollar i månaden, vilket påminner om att energichocken kanske inte är helt över.
Dollarindex bryter intervallet och strategi ändras
Bedömningen i fjol att Dollarindex (DXY) skulle hålla sig inom 96,00–100,00 blev lönsam under stora delar av 2025 för dem som sålde volatilitet (tog betalt för att ta risken att prisrörelser blir stora). När vi gick in i 2026 bröts intervallet tydligt nedåt och DXY nådde nyligen 94,75. Det tyder på att marknaden inte längre bara styrs av enkla ränteskillnader.
När det gamla intervallet inte längre gäller, stiger den förväntade volatiliteten (marknadens prisade förväntan om framtida rörelser) i dollaroptioner (kontrakt som ger rätt att köpa eller sälja en valuta till ett visst pris). Det gör strategier som att sälja ”strangles” (sälja både köp- och säljoptioner med olika lösenpriser för att tjäna på små rörelser) mindre attraktiva. Vi anser att handlare i stället kan överväga att köpa ”put spreads” (köpa en säljoption och samtidigt sälja en annan säljoption för att sänka kostnaden och begränsa risken) i valutapar kopplade till dollarn. Det ger möjlighet att positionera sig för fortsatt dollarförsvagning med tydligt avgränsad risk i en mer nervös marknad.
De långvariga argumenten för en svagare dollar som vi lyfte 2025 har nu blivit marknadens huvudfokus. Särskilt oron för USA:s offentliga finanser har ökat efter att CBO (Congressional Budget Office, den amerikanska kongressens budgetmyndighet) i sin senaste rapport sätter USA:s skuld i förhållande till BNP (skuld/BNP, ett mått på skuldbördan) till 110%, en nivå som inte setts sedan andra världskriget. Detta grundtryck kan tynga dollarn under överskådlig tid.
Dessutom har Federal Reserves duvaktiga omsvängning (signal om lägre räntor eller stöd för lättare penningpolitik) under första kvartalet 2026 ändrat läget jämfört med i fjol. Medan ECB (Europeiska centralbanken) har hållit räntorna stilla, har Fed-tonen minskat dollarns räntefördel (högre avkastning jämfört med andra valutor). Det är en viktig förklaring till att dollarn inte längre stiger på positiva överraskningar i amerikansk statistik.
