USA och Iran diskuterar ett utkast till ett tre sidor långt samförståndsavtal (en icke-bindande överenskommelse om avsikter), rapporterar Axios. Samtalen handlar om steg kopplade till Irans kärnprogram och en plan som beskrivs som inriktad på att få slut på den pågående konflikten.
Washington överväger att frigöra cirka 20 miljarder dollar i frysta iranska tillgångar i utbyte mot att Iran avstår från ett lager av anrikat uran (uran med högre halt av isotopen U‑235, vilket kan användas som bränsle men också i vapen) som uppskattas till nära 2 000 kilo. Enligt Axios kan en del av materialet flyttas till ett tredje land, medan resten späds ned i Iran (blandas med mindre anrikat material för att sänka koncentrationen) under internationell övervakning (kontroller av oberoende inspektörer).
Viktiga punkter från Axios-rapporten
Diskussionerna omfattar också ett frivilligt stopp i urananrikningen. USA föreslår 20 år och Iran fem år. Axios uppger att fler samtal kan hållas i helgen i Islamabad, med Pakistan som medlare (part som hjälper två sidor att nå en uppgörelse) och stöd från Egypten och Turkiet, men att oenighet kvarstår.
Irans utrikesminister Abbas Araghchi sade på fredagen att, i linje med vapenvilan i Libanon, kan alla handelsfartyg passera genom Hormuzsundet under resten av vapenvileperioden.
På marknaden föll US Dollar Index (ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) med 0,37 procent till 97,80. WTI-olja (amerikansk råolja, West Texas Intermediate) föll 7,70 procent till 82,70 dollar, den lägsta nivån på över en månad.
Vi minns marknadsreaktionen 2025 när uppgifter om ett USA–Iran-avtal pressade oljepriset och försvagade dollarn. Den första nedgången i WTI till runt 82 dollar byggde på hoppet om att fri passage genom Hormuzsundet skulle bli permanent. Som i dag visar var den optimismen för tidig.
Marknadsläge och riskprissättning
Den breda uppgörelse som diskuterades i fjol har inte blivit verklighet, vilket lämnar marknaden i långvarig osäkerhet. Direkt konflikt undveks, men spänningarna påverkar fortsatt globala leveranskedjor. I april 2026 är efterlevnaden av de delvisa överenskommelserna ojämn, och uttalanden från båda sidor skapar rubrikrisk (risken att nyheter snabbt rör marknadspriser).
För oljederivat (finansiella kontrakt kopplade till oljepris, som terminskontrakt och optioner) innebär det att en geopolitisk riskpremie (extra pris på grund av krigs- och störningsrisk) åter prissätts, med WTI runt 94 dollar per fat. Färsk statistik från EIA (USA:s energimyndighet) visar att de globala lagren har stramats åt med över 1,5 miljoner fat per dag det senaste kvartalet, vilket gör en möjlig störning i Hormuzsundet mer betydelsefull. Vi anser att det kan vara rimligt att köpa långfristiga köpoptioner (rätt, men inte skyldighet, att köpa till ett visst pris längre fram) på oljeterminer för att skydda sig mot en snabb upptrappning.
US Dollar Index (DXY), som kortvarigt var nere vid 97,80 under avspänningen 2025, handlas nu över 105. Det speglar att fokus har flyttats från Mellanöstern till hög inhemsk inflation, som enligt senaste KPI-rapporten (konsumentprisindex, ett mått på prisökningar) för mars 2026 var 3,2 procent i årstakt. Dollarns utveckling styrs nu mer av Federal Reserves räntebeslut än av geopolitiska nyheter.
Till sist är implicerad volatilitet (marknadens inprisade förväntan om framtida prissvängningar, härledd från optionspriser) det som bör följas. CBOE Crude Oil Volatility Index, OVX (ett index som mäter förväntad svängning i oljepris baserat på optioner), som föll under 35 under samtalen 2025, har under större delen av 2026 legat stabilt över 48. Det visar att marknaden räknar med stor risk för kraftiga prisrörelser, vilket gör det dyrt att ”sälja volatilitet” (tjäna pengar på att svängningarna blir små, ofta genom att sälja optioner) och mer gynnsamt för dem som äger optioner som skydd.
