NZD/USD föll för andra dagen i rad på fredagen efter att ha vänt ned från 0,5920–0,5925, den högsta nivån sedan 11 mars. Paret låg kvar under 0,5900 i den tidiga europeiska handeln, med svagt köptryck.
Marknadens försiktighet fortsatte trots en 10 dagar lång vapenvila mellan Israel och Libanon, eftersom risken för störningar i Hormuzsundet (en smal sjöväg där mycket av världens oljeexport passerar) ökade. Oron kopplades till en amerikansk marin blockad av iranska hamnar, vilket kan störa sjöfarten. Det gav stöd åt USA-dollarn efter att den återhämtat sig från sin lägsta nivå sedan slutet av februari, och pressade NZD/USD.
Dollarstöd och diplomatiska risker
USA-dollarns uppgång dämpades av uppgifter om förnyade diplomatiska kontakter med Iran. USA:s president Donald Trump sade på torsdagen att Iran var nära att nå en överenskommelse, medan Wall Street Journal rapporterade att Washington och Teheran i princip kommit överens om nya samtal, utan fastställd tid eller plats.
Lägre förväntningar på stramare amerikansk penningpolitik (centralbankens räntebeslut och andra åtgärder som påverkar ekonomin) tyngde också dollarn. Handlare prissätter omkring 30 procents sannolikhet för en räntesänkning från Fed (USA:s centralbank) före årsskiftet, vilket minskade efterfrågan på dollarn och begränsade nedgången i NZD/USD.
Fokus riktas nu mot tal från inflytelserika ledamöter i FOMC (Feds räntekommitté) och fler uppdateringar om USA–Iran-samtal. Trots den senaste dippen är NZD/USD fortfarande på väg mot en andra veckouppgång i rad.
Jämförelse mellan 2025 och i dag
I dag ser vi en liknande dynamik med ökade spänningar i Sydkinesiska havet, vilket åter stärker efterfrågan på USA-dollarn som “trygg hamn” (en valuta investerare ofta söker i oroliga tider). VIX (ett index som mäter förväntad börsoro) steg över 20 under Hormuz-händelsen 2025 och ligger nu förhöjt kring 18. Det tyder på att marknaden räknar med högre risk, vilket ofta gynnar dollarn och missgynnar mer riskkänsliga valutor som Nya Zeeländska dollarn (“Kiwi”).
Den viktigaste skillnaden nu är en tydligare skillnad i centralbankernas inriktning. Nya Zeelands senaste kvartalsinflation låg kvar högt på 3,1 procent, vilket ökar pressen på RBNZ (Nya Zeelands centralbank) att fortsätta vara hökaktig, det vill säga signalera eller genomföra högre räntor för att dämpa inflationen. Samtidigt ligger USA:s kärn-KPI (inflation utan mer rörliga delar som energi och ofta mat) på 2,8 procent, vilket gör att Fed kan avvakta. Den här dragkampen mellan en mer hökaktig RBNZ och en Fed som styrs av inkommande statistik kan begränsa större rörelser åt båda håll.
